- Project Runeberg -  Svenska minnen på utländska orter /
629

(1874) Author: P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Stiklarstad.

629

gen och bortskickad, samt alla svenska embetsmän afsatta och
preussiska förordnade i stället. På detta sätt och efter 67 års
besittning förlorade Sverige Stettin, ehuru formliga afträdandet
ej skedde förr än fem år sednare.

Den 21 Januari 1720 blef under engelska ministern
Car-terets hotelser fred undertecknad emellan Sverige och
Preussen, hvarigenom Sverige, emot 2 millioner rdr, nödgades för
alltid afträda Stettin och låta Peene-strömmen blifva gräns för
det sålunda förminskade svenska Pomern.

I denna stad lefde några år, på Carl XII:s och svenska
statens bekostnad, ra-konung Stanislaus med sin gemål, efter
afsättningen i Polen.

I medlet af December månad år 1807 var svenska arméen
af franska generalen Mortier instängd i Stettin. Den räddades
genom Carl Johan af Wirsèns rådighet, som lät anskaffa alla
i grannskapet befintliga skutor och båtar.

Staden Stettin har väckt anspråk hos svenska kronan för
en gammal fordran. Processen slutades på det sätt, att
Riksdagen beviljade och Hans Maj:t stadfästade år 1871 det af
nämnde stad gjorda förliknings-anbudet, uppgående till 116,868
riksdaler.

F. d. guvernören i Nya Sverige, öfver-inspektoren vid
gränse-och ström-tullarne i Preussen och Pomerellen, Johan Claesson
B,ising, afled i Stettin d. 28 Jan. 1672 och begrofs i S:ta
Maria kyrka derstädes.

Stiklarstad är märkvärdigt för det blodiga slag, som på
Olofsdagen 1030 der hölls, och hvari en mängd svenskar
äfven deltogo.

Efter Håkan Jarls död fruktade de stora länsherrarne i
Norge mycket att den fördrifne konung Olof torde begagna
detta tillfälle att söka återvinna sitt rike. De hade derföre
sp ej are ute i Danmark, i Sverige och öfverallt omkring för att
i tid få underrättelse om Olofs företagande. Så snart derföre
hans ankomst till Sverige blef i Norge bekant, utsändes
krigs-budkaflar kring hela landet. Hela allmogen uppbådades.

Vid sin återkomst från Gardarike anhöll Olof Haraldsson
hos sin svåger, konung Anund Jakob i Sverige, om hjelp och
undsättning. Anund gaf honom tillstånd att draga öfver
landet och sjelf förskaffa sig så mycket folk, som frivilligt ville

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:37:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bpgutland/0643.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free