- Project Runeberg -  Svenska minnen på utländska orter /
631

(1874) Author: P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Stiklarstad.

631

svärdet, hvarmed han omgjordat sig, mycket prydligt och
kostbart. Denne man gick fram till konungen och helsade honom.
Konungen betraktade honom och sporde efter hans namn och
härkomst, och från hvilket land han var. Han svarade det
han hade sin slägt i Helsingland och Jemtland och att han
sjelf hette Arnliot Geüina. Detta namn var konungen väl
bekant; han såg nu framför sig den man, han länge af ryktet
hade känt och mycket önskat att få se. Då nämligen
islän-daren Thorodd Snorreson och hans följeslagare på sin flykt
från Jemtland länge irrat omkring i ödemarken, kommo de en
afton midt i djupaste skogen till en liten gård, der de träffade
en ovanligt högväxt man, klädd i guldprydda skarlakanskläder.
Han ledsagade dem till sälohuset, ett för vägfarande emellan
Trondhjem och Jemtland på skogen uppbygdt herberge; och
sedan han derefter visat dem på stigen, som ledde öfver
fjellen till Norge, framtog han vid skilsmessan den silfvertallrick,
på hvilken han ätit sin morgonvard, rentorkade den med en
bordduk och gaf den åt Thorodd att framlemnas till konung
Olof såsom gåfva, jemte helsning från Arnliot Gellina. Det
synes som denne mans namn varit vida bekant, men hans
härkomst och lefnadsöden äro oss okända. Konungen tillsporde
honom nu på hvilken Gud han trodde. Arnliot svarade, att
han förtröstade på sin ègen kraft och styrka och hade hittills
befunnit sig väl dervid, "men nu", tillade han, "vill jag hellre
tro på dig, konung!" Då sade konungen: "Om du vill tro på
mig, då måste du ock tro på det, som jag lärer dig; ty skall
du tro att Jesus Kristus hafver skapat himmel och jord och
allt folk, och till honom skola komma efter döden alla
menniskor, som äro goda och rättrogna. Detta förekom Arnliot
något svårt att fatta; han hade väl hört talas om "hvita Krist",
men hade sig ingenting kunnigt om hans makt eller hvaröfver
han egde att råda. Konungen företog sig då att undervisa
honom om Guds allmakt och om kristendomens hufvudläror.
Derpå mottog Arnliot dopet.

Sedan konungen mönstrat och räknat sitt folk och funnit
stridsmännens hela antal uppgå till något öfver 3,000 man,
undervisade lian dem om den ordning, livar och en under det
vidare framtåget och äfven i sjelfva slaget borde iakttaga.

Vid Stiklarstad, nära Sula-elfven, vid pass 9 mil i norr
från Trondhjem, stötte konungens här på böndernas. Denna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:37:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bpgutland/0645.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free