Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Storkyro.
der sedan förde, deltogo talrika skaror från Sverige äfven uti
fejderna. Sedermera blef Sveriges krigiska beröring med
England mera sällsynt, eluiru en fredlig handelsförbindelse emellan
dessa länder alltid egt rum. Ända till år 1715 fortfor
oafbrutet ett fredligt förhållande emellan Storbritannien och Sverige,
men då lät konung Georg i England, hvilken äfven var
kurfurste af Hannover, och som af Danmark köpt Bremen och
Verden, svenskarnes tillhörigheter, förklara Sverige krig. Detta
slutades genom freden i Stockholm år 1719. År 1810
tvingades Sverige af Napoleon att förklara Storbritannien krig; men
1812 slöts åter fred, utan att några särdeles fiendtligheter
emellan de tvenne rikena under tiden egt rum.
Storkyro i Österbotten. Den 19 Febr. 1714 stod här ett
minnesvärdt slag. Svenskarne, 4- eller 5,000 soldater och 2,300
bönder, fingo här i trenne dagars svår köld vänta på fienden.
Ändtligen, d. 19 Febr., nalkades han, 15- till 20,000 man stark.
General-major Carl Gustaf Armfelt red igenom sina krigares
leder och uppmanade till tappert försvar för fäderneslandet,
hvarpå striden kl. 11 förmiddagen öppnades. Svenska
fotfolket, ehuru det hade emot sig blåst, snöglopp och den
öfverlägsna fiendens kulor, tågade oförskräckt framåt, tills det på
nära håll gaf första salfvan och derefter kastade ryssarne
tillbaka, icke blott en, utan tvenne gånger. Äfven de beväpnade
bönderna och borgarne lyckades afslå ett emot dem rigtadt
kosackanfall. Galitzin ansåg striden förlorad och ämnade draga
sig tillbaka, men framskickade några regementer dragoner för
att skydda återtåget och bevaka det rytteri, som under De la
Barres befäl stod på svenskarnes högra flygel. När De la
Barre såg de anryckande fienderna, lät han sina ryttare, utan
att lossa ett enda skott, genast vända om och aftåga från
slagfältet. Härigenom blef svenskarnes högra sicla blottad och de
fiendtliga dragonerna kastade sig i ryggen på en hop der
uppställda bönder. Dessa råkade snart i oordning och togo till
flykten. Svenska fotfolket blef nu från nästan alla sidor
om-ringadt. Armfelt gjorde allt möjligt för att upprätthålla
striden. Högar af lik hopades bredvid hvarandra, så att man
mångenstädes endast med möda kunde taga sig fram. Största
delen af fotfolkets öfverbefäl stupade och nästan likaså vid en
del af venstra flygelns rytteri. Slutligen måste svenskarne, öf-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
