Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
696
Venedig.
aftonen d. 20 Okt. 1578 vid Moyan, 3 mil från Wenden. Efter
första hedningarne höllo båda härarne gudstjenst med
predikan och sång, hvarpå de började det nattliga tåget. På
afstånd hördes alltjemt dånet af ryska artilleriet för Wenden.
Komna närmare, sågo de kanonernas blixtrande och
fyrbollarnes glans på den mörka himlen. En djup å hindrade tåget.
De öfverkommo endast på det sätt, att hvarje ryttare tog en
fotknekt bakom sig på hästen. På andra stranden föllo de på
knä, gjorde en bön, och sjöngo psalmen: Om Heiven Gud ej
med oss står, hvarefter de modigt angrepo fienden. Ryssarne
och tartarerna gjorde i början starkt motstånd och sökte
försvara artilleriet, men måste draga sig tillbaka inom
förskans-ningarne. Der uppstod en mycket häftig strid, men emot
aftonen kastade sig ryska rytteriet på flykten. Höfdingarne Tatow
och Woronzow sökte intala dem mod, men förgäfves. En del
af folket stannade dock qvar i skansarne, så att svenskar och
polackar ej tordes samma qväll anfalla dem. Men försagda
genom rytteriets flykt, smögo äfven dessa bort under natten.
Tatow och Woronzow hade af storfursten mottagit fàltskyttet och
lofvat skydda det. När svenskarne och polackarne tidigt
dagen derpå inträngde i lägret, fans der ingen fiende mer än
dessa tvenne herrar, som sutto vid hvar sin af de största
kanonerna. Aderton tusen ryssar blefvo drifna utur skansen på
Wenden, och 6,000 föllo i striden; af svenskar och polackar
deremot ett vida mindre antal.
Gustaf II Adolf belägrade år 1621 staden Riga, som var
ett erkebiskopsdöme, hvarunder biskopsstiftet Wenden också
hörde. Då Gustaf Adolf och Axel Oxenstjerna en dag åto
middag tillsammans, begärde den sednare att få dricka en skål
för den snart blifvande erkebiskopen i Riga, hvarvid han
bugade sig för konungen. Denne förstod meningen och log, samt
drack tillbaka en skål för den blifvande biskopen i Wenden.
Efter Rigas eröfring gaf konungen verkligen Oxenstjerna bela
Wendens stift.
Venedig. Carl IX var, oss veterligt, den första svenska
konung, som sökte inleda förbindelser med Venedig. År 1607
skref han ett bref till senaten derstädes, hvari lian förklarar
sig åstunda "ingå i commerce med denna republik", emedan
han hade hört, att det var den förnämsta platsen för Asiens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
