- Project Runeberg -  Svenska minnen på utländska orter /
708

(1874) Author: P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

70f>

Wiborg.

krupit dit in. Denna olyckshändelse jemte kanonernas
oupphörliga knallande bragte båtens besättning i ett förskräckligt
läge, så att båtsmännen beslöto att rädda sig på en liten båt,
som tillhörde fartyget. Ehuru båtsmännen erbjödo Anna Maria
att följa dem, beslöt dock den modiga flickan, att hellre blifva
ett rof för tienden, än öfvergifva sin herres saker; hon
qvar-blef således ensam på detta fartyg, som behöfde åtminstone
två mans besättning för att kunna manövreras och dessutom
hade en skada i fören, hvarigenom en stor mängd vatten
inströmmade. Dertill drefs det nu af väder och vind, ty
båtsmännen hade strukit seglen. Hon började nu försöka allt, för
att blifva räddad. Hon uppsökte under ett oupphörligt
kulregn de tåg, hvarmed seglen skulle hissas, men hennes styrka
tillät henne icke att hissa dem högre än på halfva masten,
hvilket var hennes lycka, ty i annat fall hade fartyget kunnat
kantra, emedan det snart uppstod en hård vind. Derefter tog
hon en del af sina kläder och stoppade i hålen på fartyget,
på det att vattnet ej skulle för starkt inströmma, satte sig
sedan vid rodret, hvarifrån hon som oftast måste gå till pumpen.
Under detta hennes arbete ansatte en rysk fregatt henne med
oupphörlig eld, men lyckan står dem djerfvora bi, denna fregatt
stötte på grund och måste upphöra med sin eld. Hon började
nu i mörkret komma närmare svenska kusten och ankrade
slutligen i närheten af Svensksund, sedan hon under många faror
fört fartyget omkring 7 à 8 mil. När konung Gustaf III blef
underrättad härom, gaf han henne en summa af 50 riksdaler
jemte ett hederstecken, bestående af en silfvermedalj med
inskrift "för tapperhet till sjös", att i blått band bäras på bröstet.

Hvad som sedan följde, läses under Svensksund, der
svenska flottan tillkämpade sig en lysande seger.

Pehr Abrahamsson Brahe, general-guvernör öfver Finland
1637, grundlade ett gymnasium i Wiborg.

Prosten i Mora i Dalarne, Jakob Boethius, blef för en mot
Carl XII vanvördig predikan (med ingångsspråket: "Ve det land,
hvars konung ett barn är"), så väl som för sina "Anmärkningar
öfver 1686 års Kyrkolag och öfver 1693 års Riksdagsbeslut"
dömd till lifstidsfiingelse. År 1698 blef han afförd till
Nöteborgs fästning. Då ryssarne mot slutet af år 1702 intogo
Nöteborg, blef Boethius under stormningen bortglömd, framdrogs
sedermera ur ruinerna och skickades till Wiborg. Här blef

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:37:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bpgutland/0722.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free