Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
712
Wien.
nf kejserliga hofvet, blifvit utesluten här. Kreditivet emottogs
ej; men ett enskildt bref från drottning Kristina till kejsaren,
hvaruti honom gafs majestätstiteln, förskaffade dock legaten
företräde. Han måste lofva att skaffa nytt kreditiv, der den
fordrade titulaturen var utförd.
Under B:s vistande i Wien utfärdades ej kallelsebref för
svenska kronan till riksdagen i Regensburg, emedan
Brandenburg lade hinder i vägen. B. vände sig till tyska furstarnes
ministrar med anmärkning häremot; genom spanska ministerns
bemedling förmåddes de österrikiska ministrarne till att villfara
Sveriges fordran. Följden blef, att man å österrikiska sidan
ursäktade med kallelsen och förklarade sin benägenhet för
svenska kronan. Men investiturs-anhållan afslogs i följd af
Brandenburgs hemliga stämplingar.
År 1699 utnämndes Henning Stralenheim, son af en
källarmästare i Stockholm, till svensk minister i Wien och
upphöjdes samma år af Carl XII i friherrlig värdighet. S.,
naturaliserad svensk, var brehmisk adelsman. Han tog dock aldrig
introduktion, vare sig som adelsman eller friherre på svenska
riddarhuset. — En rik ungersk grefve, kejserliga
kammarherren von Zobor, var mycket ogynsamt stämd mot Carl XII. För
att rätt tydligt ådagalägga dessa sina tänkesätt, hade han
företagit sig att på gatorna icke hälsa på svenska i Wien varande
sändebudet Stralenheim. Vid en middagsbjudning hade de fått
plats midt emot hvarandra. Under skålarnes drickande yttrade
Zobor, "att det vore tre personer, som störde lugnet i östra
Europa, och att ban icke ville dricka någonderas skål". S.
frågade, hvilka "dessa tre vore?" Zobor sade: "det är Ragoczi,
Stanislaus och ännu en tredje". Han uttalade ej namnet, men
en hvar förstod, att ban mente Carl XII. S. tog eld; men
Zobor svarade med hårda ord. Då sträckte sig S. öfver bordet
och gaf Zobor en dugtig örfil. Båda sprungo upp och ville
draga värjorna, men hindrades af det mellankommande
sällskapet. S. förklarade, att man skymfat honom och i hans person
konungen af Sverige. Zobor blef satt i fängelse, mistade
kammarherrenyckeln och fick sig en formlig rättegång på halsen.
Men allt detta kunde icke blidka Carl XII. Han gillade S:s
uppförande och fordrade ovilkorligen, att Zobor skulle till
bestraffning åt Carl utlemnas, men detta ville kejsaren icke gå
in på.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
