Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
736
Wtirtzburg.
närmsta bästa, som kunde öfverkommas, och fortsatte färden.
Ju värre det regnade eller stormade, desto säkrare var det att
tinna konungen i sadeln; ty ban ville sålunda lära folket, att
en rätt soldat borde trotsa väder och vind.
Men Carl längtade från detta lif till det egentliga kriget.
Han beslöt göra ett infall i Lithauen. Med en styrka af 2-,
kanske 3,000 man, ryckte ban ut, nära 40 mil från den öfriga
haren och utan att med densamma underhålla något slags
förbindelse; varande tvärt om på alla sidor kringsvärmad af
Oginskys trupper.
Konungen framträngde ända till Kowno. Ilär qvarlemnade
han 1,800 man under öfverste Hummerhielm och förklarade,
att ban med blott 50 drabanter ämnade återvända till Kurland.
Man föreställde honom att landet var fullt af Oginskys krigare,
och huru konungen emellan Kowno och Kurland icke hade en
enda svensk trupp att stödja sig på. Men fåfängt. Carl
svarade: "Om jag blott har nio mina drabanter vid sidan, så skall
ingen menniska kunna hindra mig från att framtränga hvart
jag vill." Och med sina 50 man begaf han sig på vägen och
blef sannspådd; ty ingen vågade eller mäktade hindra hans ridt.
Det var till Wiirgen som den beryktade Aurora
Königsmarck reste för att besöka den 19-årige Carl XII, men då hon
ej fick företräde med sin föregifna beskickning från Carl
August i Polen, så ställde hon sig i vägen för Carl då ban gjorde
sina vanliga ridter; men ej heller då ville konungen tala vid
henne, utan red förbi, höfligt helsande på henne. Såsom ett
slags straff mot Aurora lät Carl XII, några veckor derefter,
sammanfösa alla lösa qvinnor i lägret och skymfligt drifva dem
derutur, sedan de förut under en gudstjenst tvungits att på
knä afhöra predikan.
Würtzburg. Den rika, vid östra sidan af Mainz-floden
liggande staden Würtzburg, som var hufvudorten i Frankiska
kretsen och säte för en katolsk erkebiskop, hvilken tillika
herrskade såsom furste öfver bela den kringliggande nejden, blef
d. 8 Okt. 1631 skådeplatsen för en af svenskarnes berömdaste
bragder under den store Gustaf II Adolf uti tyska 30-åriga
kriget. Vid ryktet om konungens annalkande, hade
erkebiskopen tagit till flykten samt lemnat staden och slottet att
försvaras af en ryttmästare vid namn Keller, ined en besättning af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
