Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
« o
Abo.
767
Den storartade och imposanta kompositionen jemte de för
Kosciuszko tolkade orden gjorde på honom ett djupt intryck.
Då kören förklingade och orkesterns toner upphörde att ljuda,
syntes en stor tår bana sig väg på hans bleka kind. En ung
dame hade af honom utbedt sig ett minne; han fattade hennes
näsduk, aftorkade dermed den fallande tåren och yttrade på
franska: "Mademoiselle, återtåg denna duk såsom ett minne af
en krigares tår; jag har intet annat att gifva." Den unga
damen emottog näsduken, fann sig och svarade på samma språk:
"General, detta är mer än nog; det är ju nu en relik."
Konserten var slut, Kosciuszko bortfördes åter af
studenterna efter att, jemte skalden Niemcevicz, som äfven var
närvarande, hafva till de församlade musikvännerna ställt några
tacksägelseord. Men ännu längre fram på aftonen hörde man
tonerna af studentsången utanför det hus, der de resande
bodde.
Den 8 Januari lemnade de resande Åbo och inträffade,
uppehållna af drif-is vid Åland, först d. 26 i samma månad uti
Stockholm.
Åbo stad har flera gånger nedbrunnit, genom vådeld och
genom fiendehand. Under drottning Kristinas regering
inträffade ett märkligt åskslag i Åbo domkyrka, som är beskrifvet
af assessor Elias Brenner. En rik abbedissa hade låtit göra
sig i domkyrkan en upphöjd graf, hvari hon blifvit begrafven
i en dyrbar skrud; på grafstenen är hennes bild uthuggen
jemte några ord, hvari de hotas med Guds hämnd, som
under-stå sig att i framtiden rifva eller rubba griften. På 1650-talet,
under biskop Rothovii tid, hände det sig, att denna graf under
en reparation blef öppnad. När öfversta stenen blifvit
borttagen, kom man till en annan, liggande något djupare ned,
hvilken ock blef upptagen. Då kom man till abbedissans kosteliga
kista, som var af sten och så tätt inmurad, att icke det
ringaste rum fans på sidorna. Kistan, som icke kunde upplyftas,
blef af arbetarne utan skonsmål uppbruten och från sjelfva
liket borttogos krona och andra dyrbara sirater. Men nu
uppväxte i hast ett oväder, himmelen mulnade till, åskan lät höra
sig och slog ned i kyrkan rätt in i den öppnade grafven, så
att två karlar straxt blefvo dödade och den tredje bars bort
afdånad, men hade för hela sin tid förlorat förståndet. Ännu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
