Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Främlingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
– Det är omöjligt.
– Men ändå ...
– Tillbaka!
– Förhållningsordern är då sådan?
– Jag behöver icke avlägga räkenskap för eder. Tillbaka!
Denna gång beledsagade skiltvakten sina ord med en
hotande åtbörd, men den okände rörde sig lika litet, som om
hans fötter slagit rot.
– Herr musketör, sade han, ni är adelsman?
– Jag har den äran.
– Nå väl, även jag är det, och adelsmän äro skyldiga
varandra en viss aktning.
Besegrad av den värdighet, varmed dessa ord uttalades,
sänkte skiltvakten sitt vapen.
– Tala, min herre, sade han, och om ni begär något, som
står i min makt ...
– Tack! Ni har en officer, eller hur?
– Vår, löjtnant, ja, min herre.
– Nå väl, jag önskar tala med eder löjtnant.
– Ah, det var en annan sak! Stig upp, min herre.
– Ropet: – Löjtnant, ett besök! upprepat från skiltvakt
till skiltvakt, företrädde den okände och störde officerns
första slummer.
Med släpande gång, i det han gnuggade sig i ögonen och
knäppte igen sin kappa, trädde löjtnanten tre steg mot
främlingen.
– Varmed kan jag stå eder till tjänst, min herre? frågade
han.
– Ni är vakthavande officer och löjtnant vid musketörerna?
– Jag har den äran, svarade officern.
– Jag måste nödvändigt tala med konungen.
Löjtnanten betraktade med uppmärksamhet den okände,
och i denna blick, så flyktig den ock var, såg han allt, vad han
ville se, det vill säga en hög värdighet under en vanlig dräkt.
– Jag kan icke tro, att ni är tokig, återtog han, och ändå
synes ni mig tillhöra den samhällsställning, att ni bör veta,
det man ej inträder till en konung utan hans tillåtelse.
– Han skall ge mig sin tillåtelse, min herre.
– Tillåt mig tvivla därpå; konungen gick in i sina rum för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
