- Project Runeberg -  Vicomte de Bragelonne /
26

(1931) [MARC] Author: Alexandre Dumas
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Konungen och kärleken

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

– Följ mig, sade konungen. Officeren lät sin häst trava
bakefter och följde sin herre vidare ned för bron. Då de
hade kommit på andra sidan Loire, sade konungen:

– Gör mig den tjänsten, min herre, att rida i förväg tills
ni får syn på en täckvagn. Då ni får syn på den, vänder
ni tillbaka och underrättar mig därom. Jag stannar här så
länge.

– Vill Eders majestät icke nådigst meddela mig några
närmare upplysningar med hänsyn till den vagn, som jag
skall passa på.

– I vagnen finner ni två damer och förmodligen också
deras kammarjungfrur.

– Sire, jag vill icke gärna begå något misstag, finns det
inget annat tecken, varpå jag kan igenkänna denna vagn.

– Med all sannolikhet bär den kardinalens vapen.

– Tack, Sire, svarade officern.

Han satte sin häst i trav och red i den av konungen
angivna riktningen. Men han hade knappt ridit femhundra
meter, förrän han såg en vagn komma upp ifrån höjden.
Efter denna vagn kom en annan. Han behövde blott kasta
en blick på den för att bliva övertygad om, att det var just
det ekipage, han hade blivit utskickad att uppsöka.

Han kastade ögonblickligen om hästen och red tillbaka till
konungen och sade:

– Sire, där äro vagnarna. I den första sitter alldeles
riktigt två damer med kammarjungfrur. I den andra befinna
sig tjänare och bagage.

– Utmärkt, svarade konungen med vänlig stämma. Var
nu god och rid fram och meddela, att en av hovets
kavaljerer önskar göra sin uppvaktning.

Officeren galloperade bort.

– Herre Gud, mumlade han, medan han for bort, det här
hoppas jag måtte vara ett hedersuppdrag. Jag, som gått
och beklagat mig över, att jag ingenting var, jag är
konungens förtrogne. En musketör, det är så att man skulle kunna
spricka av högfärd.

Han red fram till vagnen och framförde sitt ärende, som
en äkta kavaljer.

I vagnen sutto verkligen två damer; den ena en skönhet,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 10:51:55 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bragelon/0026.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free