- Project Runeberg -  Vicomte de Bragelonne /
45

(1931) [MARC] Author: Alexandre Dumas
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 6. Remember

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

jag ägnade den så ädle, olycklige Karl I mitt bistånd, då hans
bödlar förde honom från Saint-James till White hall?

– Ja visst, jag erinrar mig och kommer alltid att erinra
mig det.

– Sire, det är en ganska sorglig berättelse för en son, som
utan tvivel ofta hört den omtalas, men jag måste likväl
upprepa den för eders majestät, utan att förbigå de minsta
enskildheter därav.

– Tala, min herre.

– Då eder far, konungen, besteg schavotten eller snarare
trädde ur sitt rum ut på den utanför hans fönster uppresta
schavotten, var allt förberett för hans flykt. Bödeln var
avlägsnad, ett hål anbragt under golvet till hans rum, och
slutligen befann jag mig själv under den dystra ställningen, då
jag plötsligen hörde golvet knarra under hans steg.

– Parry har berättat mig dessa rysliga saker, min herre.

Atos bugade sig och återtog:

– Men se här, vad han icke berättat eder, sire, ty vad som
nu följer, tilldrog sig blott mellan Gud, eder far och mig, och
jag har aldrig yppat det för någon, icke en gång för mina
käraste vänner: "Avlägsna dig, sade den höge fången till den
maskerade bödeln; det är blott för ett ögonblick, och jag vet
nog, att jag tillhör dig; men kom ihåg, att du icke hugger till
förrän vid min signal; jag vill ostörd förrätta min bön."

– Förlåt, sade Karl II, i det han bleknade, men ni, greve,
som känner så många omständigheter vid denna sorgliga
tilldragelse, omständigheter, vilka, som ni nyss sade, ej yppats
för någon, vet ni även namnet på denne avgrundsande till
bödel, den nedrige, som dolde sitt ansikte för att ostraffat få
mörda sin konung?

Atos bleknade lindrigt.

– Hans namn? upprepade han; ja, jag vet det, men jag kan
icke säga eder det.

– Och vet ni även, vad det blivit av honom, ty ingen i hela
England har någonsin erfarit hans öde?

– Han är död.

– Men icke i sin säng, hoppas jag; han dog ej en lugn och
stilla död, ej en rättskaffens människas död?

– Han dog en våldsam död, under en förfärlig natt, under
människors vrede och Guds vilda storm. Hans kropp,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 10:51:55 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bragelon/0045.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free