- Project Runeberg -  Vicomte de Bragelonne /
59

(1931) [MARC] Author: Alexandre Dumas
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 8. D'Artagnan söker Portos, men finner blott Mousqueton

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


– Åh, verkligen?

– Ja, ett brev, ett så enträget brev, att det gjorde en
förfärlig uppståndelse.

– Berätta mig det, min bäste vän, sade d’Artagnan; men
avskeda först de där herrarna.

Mousqueton utstötte ett: Bort, lurkar! med så väldiga
lungor, att blotta andedräkten kunnat flåsa bort de fyra
lakejerna, D’Artagnan satte sig på ena skalmen av lådan och spände
upp sina öron.

– Herre, sade Mousqueton, monseigneur fick alltså ett brev
från herr generalvikarien d’Herblay; det är nu åtta eller nio
dagar sedan; det var dagen för våra lantliga förlustelser ...
ja, följaktligen en onsdag.

– Vad vill det säga? frågade d’Artagnan; dagen för edra
lantliga förlustelser?

– Jo, herre, här finnas så många förlustelser på denna
härliga ort, att vi riktigt voro överhopade därav; därför
nödsakades vi uppgöra en ordentlig indelning av dem.

– Vad jag väl igenkänner Portos’ ordningssinne! Sådant
hade aldrig fallit mig in. Det är dock sant, att jag icke är
överhopad av förlustelser, jag.

– Vi voro det, vi, återtog Mousqueton.

– Nå, hur ordnade ni den saken, låt höra? frågade d’Artagnan.

– Det blir en lång berättelse, herre.

– Lika gott, vi ha god tid, och för övrigt uttrycker ni eder
så väl, min’käre Mouston, att det är ett verkligt nöje att höra
eder.

– Det är sant, svarade Mousqueton med en viss självbelåtenhet,
vilket påtagligen härrörde av den rättvisa, som vederfors
honom, det är sant, att jag gjort stora framsteg i
monseigneurs sällskap.

– Låt mig då få höra indelningen av förlustelserna, min
käre Mouston; jag är otålig att få höra den, ty jag vill veta,
om jag kommit på en lycklig dag.

– Ack, herr d’Artagnan, utropade Mousqueton vemodigt,
sedan monseigneur reste bort, ha alla nöjen flytt sin kos!

– Nå väl, min bäste Mouston, fråga edert minne till råds.

– Med vilken dag skola vi då börja?

– För tusan! Börja med söndagen; det är herrens dag.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 10:51:55 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bragelon/0059.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free