Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 11. D'Artagnan bereder sig att resa för det nya företaget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
80
Stärkt genom sin sluga beräkning, beslöt d’Artagnan, att
icke göra vidare ändringar i sin plan.
En och en halv dag, tillbragt under besök i vissa nästen i
Paris, var honom nog för hans skörd, och utan att sätta sina
äventyrare i beröring med varandra, hopsamlade och förenade
han på mindre än trettio timmar en präktig hop av gemena
ansikten, vilka talade en mindre ren franska än den engelska,
varav de nu skulle betjäna sig.
Det var till större delen gardister, vilkas förtjänster
d’Ar-tagnan vid åtskilliga tillfällen kunnat pröva, och som av
dryckenskap, olyckliga värjsting, oväntade spelvinster eller
ekonomiska reformer av herr Mazarin tvingats att söka
mörker och enslighet, dessa två så goda tröstare för oförstådda
och sårade själar.
Deras ansikten buro spår av utståndna lidanden, och alla
hade trasiga kläder. D’Artagnan använde ett visst belopp av
bolagets medel till truppens förskönande och stämde möte
med sina rekryter i norra Frankrike, emellan Berghes och
Saint-Omer. Sex dagar bestämdes som yttersta tiden, och
d’Artagnan kände tillräckligt sina rekryters goda vilja, för att
vara övertygad, att ej en enda av dem skulle utebliva.
Då dessa order voro givna och samlingsplatsen bestämd,
gick han att taga avsked av Planchet, som frågade, hur det
stod till med hans armé. Planchet gladde sig mycket, då han
erfor, att arméen redan var värvad, och att han, Planchet, var
ett slags konung, vilken vid sin pulpet som på en tron
besol-dade en kår, ämnad att kämpa mot det trolösa Albion, denna
fiende till alla verkligt franskt sinnade hjärtan.
Planchet uppräknade alltså i vackra dubbla louisdorer,
tjugo tusen livrés åt d’Artagnan för Planchets räkning och andra
tjugo tusen livrés, även i vackra dubbla louisdorer, för
d’Ar-tagnans räkning. D’Artagnan lade vartdera tjugotusentalet
livrés i en påse, vägde varje påse i handen och sade:
- De här pengarna äro ganska besvärliga, min käre
Planchet; vet du, att de väga över trettio skålpund?
- Bab, eder häst bär dem lika lätt som en fjäder.
D’Artagnan skakade på huvudet.
- Säg icke mig sådana saker, Planchet. En häst, belastad
med trettio skålpund utom kappsäck och ryttare, vadar icke
så lätt över en ström, springer icke så lätt över en mur eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
