- Project Runeberg -  Vicomte de Bragelonne /
129

(1931) [MARC] Author: Alexandre Dumas
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 17. Följande dag

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

129

därom. Den för hans bortovaro bestämda tiden skulle således
vara åtta dagar.
Därefter tillade han, vänd till Atos:

- Min herre, eder förklaring är av allra största vikt; vill
ni upprepa den under edens insegel?

- Min herre, svarade Atos, jag har alltid levat i en värld,
där mitt blotta ord varit ansett som den heligaste ed.

- Denna gång, rnin herre, är dock förhållandet viktigare,
än troligtvis någonsin förut. Det gäller en hel armés välfärd.
Betänk, att generalen försvunnit, och att vi nu äro sysselsatta
med att söka upp honom. Är detta försvinnande naturligt?
Har ett brott begåtts? Böra vi driva våra efterforskningar till
det yttersta? Böra vi tålmodigt avbida tiden? I detta
ögonblick, min herre, beror allt av det ord ni uttalar.

.- På detta sätt tillfrågad, min herre, tvekar jag icke
längre, svarade Atos; ja, jag kom hit för att i förtroende tala med
general Monk och av honom begära ett svar rörande vissa
intressen; ja, generalen, som förmodligen ej kunde yttra sig
före den drabbning man väntar, bad mig stanna kvar ännu
åtta dagar i det hus jag bebor och lovade, att jag då skulle
åter få träffa honom. Allt detta är sant, jag svär det vid Gud,
som oinskränkt råder över mitt och edra liv.

Atos uttalade dessa ord i en så djup och högtidlig ton, att
de tre officerarna blevo nästan övertygade. Emellertid gjorde
en av överstarna ännu ett försök.

- Min herre, sade han, ehuru vi nu äro övertygade om
sanningen av vad ni säger, ligger dock under allt det här en
besynnerlig hemlighet. Generalen är en alltför försiktig man,
att han så skulle ha övergivit sin här dagen före en
drabbning, utan att åtminstone därom underrätta en av oss. För
min del tillstår jag, det jag ej kan föreställa mig annat, än att
någon besynnerlig tilldragelse varit orsaken till detta
försvinnande. I går hitkommo främmande fiskare för att här
sälja fisk; man inhyste dem där borta hos skottarna, det vill
säga vid samma väg, som generalen gick, då han med eder,
min herre, begav sig till klostret och då han återvände
därifrån. En av dessa fiskare följde generalen med en lykta. I
morse voro både båt och fiskare försvunna efter att i natt ha
avseglat med floden.

V. B. 9

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:38:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bragelon/0129.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free