- Project Runeberg -  Vicomte de Bragelonne /
135

(1931) [MARC] Author: Alexandre Dumas
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 18. Smuggelgodset

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

135

- Jo, min herre, och nu påminner jag mig även, att jag
hade stor orsak att vara nöjd med eder.

D’Artagnan hugade sig.

- Det var min plikt att så uppföra mig, så snart jag fick
veta, att det var eders majestät.

- Ni medför underrättelser, säger ni?

- Ja, sire.

- Troligtvis från konungen av Frankrike?

- Nej, visst icke, sire, svarade d’Artagnan. Eders majestät
märkte väl, då ni var där borta, att konungen av Frankrike
blott tänkte på sitt eget majestät?

Karl lyfte sina ögon mot höjden.

- Nej, fortfor d1 Artagnan, nej, sire. De nyheter jag
medför röra endast mina enskilda bedrifter. Emellertid vågar jag
hoppas, att eders majestät ynnestfullt skall avhöra berättelsen
därom.

- Tala, min herre.

- Om jag icke bedrar mig, sire, omnämnde eders majestät
under vistelsen i Blois den oreda, som råder i eders majestäts
angelägenheter i England.

Karl rodnade.

- Min herre, sade han, det var endast för konungen av
Frankrike, som jag omtalade . . .

- Ah, eders majestät misstager sig, sade musketören
kall-blodigt; jag förstår mig på att tala med konungar i olyckans
stund; det är till och med blott under olyckliga förhållanden,
de vända sig till mig; bli de lyckliga, så bry de sig icke mer
om mig. Jag hyser alltså för eders majestät icke blott den
djupaste vördnad, utan även den oinskränktaste tillgivenhet,
och var övertygad, sire, att detta vill icke säga så litet hos
mig. Då jag hörde eders majestät beklaga sig över ödet, fann
jag, att ni var ädel och storsint, och att ni bar olyckan ined
värdighet.

- I sanning, sade Karl förvånad, jag vet icke, vilketdera
jag skall föredraga, edert frimodiga språk eller edra
vördnadsbetygelser.

- .Ni skall strax göra edert val, sire, återtog d’Artagnan.
Eders majestät beklagade sig alltså för sin broder Ludvig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 10:51:55 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bragelon/0135.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free