Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 23. Audiensen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
163
Medan alla trängdes kring generalen, vilken mottog alla
dessa hyllningar utan att ett enda ögonblick förlora sitt
vanliga lugn, sade d’Artagnan till Atos:
- Då man betänker, att detta hertigdöme, detta befäl över
arméerna till lands och sjöss, med ett ord alla dessa
härligheter, rymdes i en sex fot lång och tre fot bred kista!
- Min vän, genmälde Atos, många ännu upphöjdare
härligheter få rum i ännu mindre kistor; de inneslutas där för
alltid.
Monk varseblev plötsligen de båda adelsmännen, som höllo
sig något på avstånd, i väntan på att mängden skulle draga
sig tillbaka. Han banade sig väg och gick fram till dem,
så att han överraskade dem mitt under deras filosofiska
betraktelser. ’ . *
- l talade om mig? sade han med ett småleende.
- Mylord, svarade Atos, vi talade även om Gud.
Monk överlade ett ögonblick och återtog sedan glättigt:
- Mina herrar, låtom oss också tala något om konungen,
om I så behagen, ty, som jag tror, haven I audiens hos hans
majestät.
- Klockan nio, sade Atos.
- Klockan tio, sade d’Artagnan.
- Låtom oss strax gå in i det här kabinettet, sade Monk,
i det han gav dem båda en vink att gå förut, vartill varken
den ene eller den andre ville samtycka.
Under denna helt och hållet fransyska artighetsvisit
återvände konungen till mitten av galleriet.
- Mina kära fransmän! sade han i den ton av sorglös
glättighet, den han, i trots av så många bekymmer och
motgångar, ändå icke avlagt; fransmännen, min tröst i motgången!
Atos och d’Artagnan bugade sig.
- Hertig, för dessa herrar in i mitt läsrum. Jag kommer
strax, mina herrar, tillade han på franska.
Han avskedade hastigt sitt hov för att återvända till sina
fransmän, som han kallade dem.
- Herr d1 Artagnan, sade han, i det han inträdde i
läsrummet, det gläder mig att se eder åter.
- Sire, det gläder mig på det högsta att få hälsa eders
majestät i dess palats Saint-James.
- Min herre, ni önskade göra mig en stor tjänst, och jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
