Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 24. Rikedomens bekymmer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
171
- Aha, är det på det viset? Men du lever som en liten prins,
du, och femton eller sexton tusen livrés, som du har i inkomst,
de gå lätt åt för dig; för övrigt har du plikter att uppfylla, du
måste representera.
- Men jag kan icke finna, att du är en mindre förnäm man
än jag, min vän, och dina pengar skola nätt och jämt räcka
till.
- Tre hundra tusen livrés! Det är två tredjedelar för
mycket.
- Förlåt, men om jag icke misstar mig, sade du mig . . .
med ett ord, jag: trodde mig förstå . . . jag inbillade mig, att
du hade en bolagsman . . ,
- Ah, för tusan, det var sant! utropade d’Artagnan
rodnande, det är Planchet, Min själ, hade jag icke glömt
Planchet! Nå väl, då har jag utväg för mina hundra tusen écus.
Det var ändå skada, summan var så rund, så klingande. Det
är sant, Atos, nu är jag alls icke rik mera. Vilket förträffligt
minne du har!
.- Ja, Gud ske lov, tämligen gott!
- Den hederlige Planchet, brummade d’Artagnan, han
gjorde ingen dålig affär, han! För tusan, vilken spekulation! Men
vad som är sagt, är sagt.
- Huru mycket ger du honom?
- Åh, yttrade d’Artagnan, han är ingen elak människa;
jag kommer nog i godo överens med honom; jag har slitit ont
och haft dryga utgifter; allt det där bör ingå i räkningen.
- Min vän, jag är säker på dig, sade Atos lugnt, och jag
är icke heller orolig för den gode Planchet; hans fördel är
bättre bevarad i dina händer än i hans egna; men nu, då du
har ingenting mer att göra här, så är mitt råd, att vi fara
vår väg. Du går att tacka hans majestät och frågar, om han
befaller något, och om sex dagar kunna vi åter se tornen av
Notredame.
- Min vän, jag längtar verkligen att få resa, och jag går
strax att betyga konungen min vördnad.
- Jag för min del, återtog Atos, går att taga avsked av
några personer i staden och står sedan till din tjänst.
- Vill du låna mig Grimaud?
- Hjärtans gärna. Vartill tänker du begagna honom?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
