- Project Runeberg -  Vicomte de Bragelonne /
182

(1931) [MARC] Author: Alexandre Dumas
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 26. Firmans skulder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

182

Han spisade denna afton med gott humör, i sällskap med
sin vän Atos; han omtalade ej för honom det väntade
gåvobrevet, men kunde likväl ej avhålla sig från att under
måltiden förfråga sig hos sin vän rörande avkastning, utsäde
och planteringar. Atos svarade honom artigt, som han
alltid plägade. Han trodde, att d’Artagnan ämnade bli
godsägare; dock saknade han mer än en gång den fordom så
glade kamratens livliga lynne och muntra skämt.
D’Artag-nan begagnade för övrigt det på tallriken stelnade fettet att
däri rita siffror och hopräkna storartade summor.

Befallningen eller snarare tillåtelsen att gå om bord kom
dem på aftonen tillhanda. Medan man lämnade papperet åt
greven, räckte en annan budbärare d’Artagnan en liten rulle
av pergament, försett med alla de sigill, varmed engelska
äganderättshandlingar äro utstyrda. Atos överraskade
honom sysselsatt med att genombläddra de särskilda
handlingar, som bekräftade egendomens överlåtelse på honom. Den
försiktige, andra skulle ha sagt den ädelmodige, Monk hade
förvandlat gåvobrevet till en försäljning och erkände sig ha
erhållit den bestämda köpeskillingen* femton tusen livrés.

Redan hade budbäraren avlägsnat sig. D1 Artagnan läste
alltjämt; Atos såg på honom och smålog förstulet
D’Artag-nan, som uppsnappade ett av dessa småleenden, lade åter
hela bunten i dess fordral.

- Förlåt, sade Atos.

- Åh, du är icke fallen för att prata om vad du vet, min
vän, svarade löjtnanten; jag skall gärna tala om för dig . . ,

- Nej, var god och säg ingenting; uppdrag äro
någonting så heligt, att den, som därmed blivit hedrad, varken
för sin bror eller sin far bör yppa ett enda ord därav. Det
skall således icke förundra mig, att jag, som nu talar med
dig och som älskar dig ömmare än en bror, en far, än alla . . "

.- Undantagande din Raoul?

*- Jag skall älska Raoul ännu mera, då han blir man, och
då jag sett honom utveckla alla sidorna av sin karaktär och
sitt handlingssätt, som jag sett dig göra, min vän.

- Du menar således, att även du har ett uppdrag, och att
du icke skall meddela mig det?

– Ja, min käre d1 Artagnan.
Gaskognaren suckade,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 10:51:55 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bragelon/0182.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free