- Project Runeberg -  Vicomte de Bragelonne /
190

(1931) [MARC] Author: Alexandre Dumas
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 27. En skarpsinnig kryddkrämare

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

190

en kniv. När Planchet hörde den retande klangen av silver
och guld, när han såg de glänsande mynten strömma ut ur
påsen, likt fiskar, som hoppa ur nätet, då han kände sig, ända
upp till vaden, trampa i denna oupphörligt stigande flod av
guld- och silvermynt, fattade honom en svindel, han vände sig
om, som träffad av blixten, och nedföll tungt på den ofantliga
högen, vilken vid hans tyngd nedramlade med ett förfärligt
dån.

Kvävd av glädje, hade Planchet helt och hållet förlorat
sansen. D’Artagnan kastade ett glas vitt vin i ansiktet på
honom, vilket strax återkallade honom till liv.

- Ack, min Gud, min Gud! sade Planchet, i det han
torkade sina mustascher och sitt skägg.

På den tiden, som än i dag, buro kryddkrämarna mustascher
och hakskägg, liksom landsknektar; dock äro de redan den
tiden sällsynta silveröversvämningarna numera nästan
obekanta.

- För tusan! sade d’Artagnan, här äro hundra tusen livrés
åt eder, min herr bolagsman. Var god och tag eder andel;
jag tar min.

- Ah, vilken härlig summa, herr d’Artagnan, vilken härlig
summa!

- För en halv timme sedan ångrade jag nästan, att denna
summa skulle falla på din lott, sade d’Artagnan, men nu
ångrar jag det icke mer; du är en hederlig och rättskaffens
kryddkrämare, Planchet. Låt oss nu göra klar räkning, ty goda
räkningar göra goda vänner, som man säger.

- Åh, tala först om för mig hela historien, sade Planchet;
den måste vara ännu härligare än till och med pengarna.

- Min själ, jag nekar ej därtill, svarade d’Artagnan, i det
han strök sina mustascher, och om någonsin en
historieskrivare anlitar mig för att erhålla upplysningar, så skall han
kunna säga, att han ej öst ur en dålig källa. Hör på då,
Planchet, så skall jag berätta.

- Och jag skall stapla upp högar, sade Planchet Börja nu,
käre herre.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 10:51:55 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bragelon/0190.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free