- Project Runeberg -  Vicomte de Bragelonne /
210

(1931) [MARC] Author: Alexandre Dumas
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 30. Konungen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

210

ej. Nå, så mycket bättre; det är ett bevis på, att jag ännu
har fint väderkorn.

- Ni svarar mig ej? återtog Ludvig.

- Sire, jag tror mig verkligen minnas det.

- Ni endast tror det?

- Det är länge sedan, sire.

- Om ni icke påminner eder det, så minnes jag det likväl.
Ni sade mig följande; hör mig uppmärksamt.

- Åh, jag hör på det nogaste, sire, ty samtalet får
troligtvis nu en intressant vändning för mig.

Ludvig betraktade ännu en gång musketören; denne strök
plymen i sin hatt, sedan sina mustascher och väntade
oförskräckt.

Ludvig XIV fortfor:

- Ni lämnade min tjänst, min herre, sedan ni sagt mig
hela sanningen?

- Ja, sire.

- Det vill säga, sedan ni förklarat mig allt, vad ni trodde
vara sant i avseende på mitt sätt att tänka och handla. Det
är alltid en förtjänst. Att börja med sade ni mig, att ni
i trettiofyra år tjänat min familj, och att ni var uttröttad.

- Ja, det sade jag, sire.

- Ni tillstod sedan, att denna trötthet endast var en
förevändning, och att edert missnöje var verkliga orsaken.

- Jag var i sanning missnöjd, sire, men så vitt jag vet,
har detta missnöje aldrig förrått sig, och om jag som en
be-hjärtad man talade öppet inför eders majestät, har jag inför
vem det vara må icke en gång tänkt något av vad jag sade.

- Ursäkta eder icke, herr d’Artagnan, och hör vidare. Då
ni förklarade, att ni var missnöjd, erhöll ni ett löfte till svar;
jag sade eder: Vänta. Är det icke sant?

- Jo, sire, lika sant som vad jag sade eder.

- Ni svarade mig: Icke längre fram, men väl nu strax!...
Ursäkta eder icke, jag ber! Det var helt naturligt; men ni
hade icke medlidande med eder furste, herr d’Artagnan.

- Sire . . . medlidande . . . med en konung från en
stackars soldats sida.

- Ni förstår mig ganska väl; ni visste, att jag hade behov
därav, ni visste, att jag icke var härskare, ni visste ganska
väl, att jag satte mitt hopp till framtiden, och när jag talade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 10:51:55 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bragelon/0210.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free