- Project Runeberg -  Vicomte de Bragelonne /
216

(1931) [MARC] Author: Alexandre Dumas
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 30. Konungen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

216

Colbert gick.

- Låt oss återgå till vår affär, herr cTArtagnan, återtog
Ludvig XIV, som om ingenting förefallit. Ni finner, att i avseende
på pengar har redan en märklig förändring inträffat.

- Ja, från noll till aderton millioner! svarade musketören
muntert. Ah, se där vad eders majestät behövt den dagen, då
hans majestät Karl II kom till Blois! Då skulle de båda rikena
ej i dag varit oense, ty, jag måste väl tillstå det för eders
majestät, även däri ser jag en stötesten.

- Först och främst får jag säga eder, min herre, att ni är
orättvis, genmälde Ludvig, ty om försynen hade tillåtit mig
att den dagen skänka min bror en million, skulle ni ej ha
lämnat min tjänst och följaktligen ej gjort eder lycka, som
ni nyss sade. Men utom denna tillfredsställelse har jag även
en annan, och min oenighet med Storbritannien bör icke oroa
eder.

En kammartjänare anmälde i detsamma herr de Lyonne.

- Stig in, min herre, sade konungen; ni är punktlig; det
anstår en rättskaffens tjänare. Låt se det där brevet till min
broder Karl II.

D’Artagnan spetsade öronen.

- Ett ögonblick, min herre, sade Ludvig helt vårdslöst till
gaskognaren; jag måste till London överskicka mitt samtycke
till min brors, hertig d’Anjous förmälning med lady Henriette
Stuart.

- Jag tror, han ger mig hugg, mumlade d’Artagnan, medan
konungen undertecknade detta brev och avskedade herr de
Lyonne; men jag tillstår, att ju flera hugg jag får, dess
nöjdare blir jag.

Konungen följde med blicken herr de Lyonne till dess dörren
blivit tillstängd efter honom. Därpå tog han tre steg framåt
som om han ämnat följa efter ministern, men sedan stannade
han, besinnade sig och gick åter fram till musketören.

- Nu, min herre, sade han, låt oss skynda att göra slut på
saken. Ni sade här om dagen i Blois, att ni icke var rik.

.– Nu är jag det, sire.

- Ja, men det rör icke mig; ni har edra pengar, icke mina;
det är ej efter min avsikt.

- Jag förstår icke rätt, vad eders majestät behagar säga.
-~ Nå väl, i stället för att man skall behöva locka av eder

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 10:51:55 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bragelon/0216.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free