- Project Runeberg -  Vicomte de Bragelonne /
231

(1931) [MARC] Author: Alexandre Dumas
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 31. Galleriet i Saint-Mandé - 32. Leve Colbert

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

231

- Just det rätta, sade abbén. Vad är det för ett hus?

- En ganska livligt besökt källare, som kallas
Notre-Dame källaren emedan den har en bild av Notre-Dame på
sin skylt.

Sedan planen ytterligare utarbetats och för att
sammansvärjningen skulle få karaktären av att förhindra ett uppror,
hade man överenskommit att de sammansvurna skulle ropa
Leve Colbert! avlägsnade sig Gourville och abbén,
överintendenten sjönk ned på några kuddar och somnade snart.

32. LEVE COLBERT.

Klockan två dagen därpå hade femtio tusen åskådare
uppställt sig på torget, omkring två galgar, vilka man där,
mellan kajen vid Place de Greve och kajen Pelletier,
upprest bredvid varandra och stödda mot bröstvärnet vid
strömmen.

På morgonen hade alla offentliga utropare i den goda
staden Paris genomilat la Cité, men i synnerhet torgplatserna
och förstäderna, samt med sina hesa, oförtrutna stämmor
förkunnat den höga rättvisa, som konungen läte skipa mot
två bedrägliga ämbetsmän, två kronotjuvar och folkets
förtryckare. Detta folk, vars intressen man så livligt förfäktade,
hade då, för att ej fela i vördnad mot sin konung, lämnat
bodar, smedjor och verkstäder, i ändamål att betyga Ludvig
XIV sin tacksamhet, alldeles som de gäster, vilka frukta att
begå en oartighet, om de icke antaga en bjudning.

Den åskådande folkmassans huvuden bildade en lång och
jämn men rörlig yta, likt axen på ett stort åkerfält.
Emellanåt hördes på avstånd något okänt buller, som kom alla
dessa huvuden att röra sig av och an och dessa tusentals
ögon att blixtra.

Överallt var det en förfärlig trängesl. Alla dessa ax böjde
sig och bildade vågor, rörligare än oceanens, rullade från
yttre kanterna till mitten och slogo, likt tidvattnets flod, mot
leden av stadsvakten, som omgav galgen.

Nu föllo skaften av hellebarderna på de förmätna
påträngandes huvuden eller axlar; stundom användes även spetsen
i stället för skaftet, och då uppstod en stor cirkelrund plats
omkring vakten, en plats, erövrad från dem, som stodo längst

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:38:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bragelon/0231.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free