- Project Runeberg -  Vicomte de Bragelonne /
232

(1931) [MARC] Author: Alexandre Dumas
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 32. Leve Colbert

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

232

bort, vilka nu i sin ordning rönte påtryckningen av denna
tillbaka trängande massa, som drev dem mot Sienef lodens
bröstvärn.

Uppifrån sitt fönster, som hade utsikt över hela platsen,
såg d’Artagnan med en inre tillfredsställelse, att de
musketörer och drabanter, som indragits i hopen, ej underläto att
skaffa sig plats medelst slag av knytnävar och värjfästen.
Han anmärkte även, huruledes de, till följd av den kåranda,
som fördubblar soldatens styrka, lyckats förena sig i en enda
grupp av omkring femtio man, och att, med undantag av
ett dussin vilsekomna, dem han ännu såg kastas av och an
här och där i folkmassan, stammen var fullständig och inom
hörhåll. Men det var icke blott musketörerna och
drabanterna, som tilldrogo sig d’Artagnans uppmärksamhet. Kring
galgarna och i synnerhet i närheten av arkaden Saint-Jean
rörde sig en bullrande, orolig, beställsam hop av människor;
djärva ansikten, beslutsamma miner syntes här och där vid
sidan av enfaldiga fysionomier och likgiltiga blickar;
signaler växlades och man tryckte varandras händer.
D’Artag-nan varseblev i den livligaste gruppen den kavaljer, han sett
inträda genom trädgårdsporten, och vilken stigit upp i övre
rummet för att tala till gästerna. Denne man fördelade de
andra i vissa flockar och gav dem order.

- För tusan! utropade d’Artagnan, jag bedrar mig ej; jag
känner denne man, det är Menneville. Vad fan gör han här?

Ett dovt sorl, som småningom uppkom, avbröt hans
betraktelser och drog hans blickar åt ett annat håll. Detta sorl
föranleddes av delinkventernas ankomst; en stark piket av
stadsvakter företrädde dem och syntes nu vid hörnet av
arkaden. Hela hopen började då uppgiva höga rop, som
tillsammans bildade ett förfärligt skrän.

D’Artagnan såg Raoul, som befann sig hos honom, blekna;
han slog honom hårt på axeln.

Vid detta rop vände sig de, som underhöllo elden, och
frågade, huru långt det lidit.

- Delinkventerna komma nu, svarade d’Artagnan.

- Gott! återtogo de, i det de uppfriskade elden på Spiseln.
D’Artagnan betraktade dem oroligt. Det var påtagligt, att

dessa män, som utan minsta nytta uppgjort en sådan eld,
hade helt egna avsikter därmed.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 10:51:55 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bragelon/0232.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free