- Project Runeberg -  Vicomte de Bragelonne /
241

(1931) [MARC] Author: Alexandre Dumas
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 33. Diamantringen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

041

Han stannade på tröskeln och lyssnade till vad som sades
från gården upp åt fönstret.

- Uslingar! utbrast abbéen, I slogens då ej?

- Jo, som lejon.

- Säg snarare som krukor!

- Min herre!

- Hundra raska bussar med svärdet i hand äro vid en
överrumpling lika goda som tio tusen stadsvakter. Var är den
storskrytaren, den skrävlaren Menneville, som endast skulle
återvända död eller segrare?

- Min herre, han höll ord. Han är verkligen död.

- Död! Vem har dödat honom?

- En avgrundsande, förklädd till människa, en jätte,
väpnad med tio blixtrande svärd, en ursinnig, som på en och
samma gång släckte elden, kvävde upploppet och ur jorden
framtrollade hundra musketörer på Place de Greve.

Fouquet upplyfte sin panna, som dröp av svett.

- Ah, Lyodot och d’Emeris, döda, döda, döda! mumlade
han, och jag Vanärad!

Abbén vände sig om; när han såg sin bror förkrossad och
dödsblek, sade han:

- Välan, det är ett slag av ödet, min herre; vi få icke så
där jämra oss. Då det ej lyckades, ville icke Gud . . .

- Tig, abbé, tig! skrek Fouquet; edra ursäkter äro
hädelser. Låt denne karl komma hit upp och berätta
enskildheterna av den förfärliga tilldragelsen.

- Men, min bror . . .

- Lyd, min herre!

Abbéen gav ett tecken, och en halv minut därefter hördes
karlens steg iHrappan.

- Låt höra eder rapport, sade Fouquets förtrogne kassör,
Gourville, som inkommit strax efter denne.

- Min herre, svarade budbäraren, vi hade beordrats att
föra bort fångarna och att ropa: Leve Colbert! medan vi
bortförde dem.

- För att bränna dem levande, var det icke så, abbé avbröt
Gourville.

- Jo, jo, Menneville hade fått order därom. Menneville
visste, vad han borde göra, och Menneville är död.

V. B. 16

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:38:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bragelon/0241.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free