- Project Runeberg -  Vicomte de Bragelonne /
260

(1931) [MARC] Author: Alexandre Dumas
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 35. D'Artagnan gör nya upptäckter - 36. D'Artagnan återfinner en gammal vän

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

260

rade fiskaren med stolthet. Vet ni, att minsta garnisonen
består av tjugotvå kompanier infanteri?

- Besitta! utropade d’Artagnan; hans majestät har kanske
ändå rätt till slut.

Båten löpte nu in i hamnen.

36. D’ARTAGNAN ÅTERFINNER EN

GAMMAL VÄN.

Vid en landstigning, även från den minsta farkost, råder
alltid en förvirring och en oreda, som betaga sinnet det
lugn, som behövs för att i första ögonkastet kunna uppfatta
den nya plats man anlöper.

Det var alltså först efter landstigningen och efter några
minuters uppehåll på stranden, som d’Artagnan märkte en
flock arbetare röra sig av och an vid hamnen, men i
synnerhet längre in på ön.

Nedanom sig igenkände d1 Artagnan de fem pråmar, han
sett lägga ut från Pirials hamn, lastade med byggnadssten.
Dessa stenar fördes upp på stranden förmedelst en av
tjugofem till trettio bönder bildad kedja.

De större stenarna lastades på kärror, vilka kördes åt
samma håll som de mindre, det vill säga till det ställe, där
arbetena förehades, vilka senares betydenhet och
vidsträckthet d’Artagnan ännu ej kunde bedöma.

Över allt rådde en livlig verksamhet, lik den Telemakos
varseblev vid landstigningen på Salenta.

Medan hans följeslagare skötte sin handel, sålde eller
ut-bjödo sin fisk åt arbetsfolket eller åt öborna, hade
d’Artag-nan så småningom gått längre framåt, och lugnad i
anseende därtill, att man ägnade honom så ringa
uppmärksamhet, började han kasta forskande och oförskräckta blickar på
de personer och föremål, som tedde sig för honom.

D’Artagnans första blickar träffade också sådana
terrängförhållanden, varpå en soldats öga ej gärna kunde
misstaga sig.

Först och främst hade man, på det att elden måtte kunna
korsa sig över den stora axeln av den ellips, som bildades
av bassinen, vid hamnens båda yttersta ändar anbragt två
batterier, vilka påtagligen voro ämnade för grova kanoner,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:38:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bragelon/0260.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free