Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 36. D'Artagnan återfinner en gammal vän
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
264
- Hur fan kommer det till, att du är på Belle-Isle?
frågade han d’Artagnan; och vad tänker du göra här?
D1 Artagnan måste svara utan minsta dröjsmål.
Att fördröja svaret till Portos hade varit ett nederlag,
var-över d’Artagnans egenkärlek aldrig kunnat trösta sig.
- För tusan, min vän, jag är på Belle-Isle, just emedan
du är här.
- Nej, verkligen? yttrade Postos, synbart överraskad av
detta skäl, och i det han sökte göra sig reda därför med den
säkra logik, vi redan funnit hos honom.
- Ja visst, fortfor d1 Artagnan, som ej ville lämna sin vän
.besinningstid; jag har varit i Pierrefonds för att hälsa på dig.
- Verkligen? Och du träffade mig icke där?
- Nej; men jag träffade Mouston.
- Mår han bra?
- Jo, det kan du vara säker på!
- Men (Mouston sade dig väl icke, att jag var här?
- Varför skulle han icke säga mig det? Har jag kanske
gjort mig oförtjänt av Moustons förtroende?
- Nej; men han visste det ej.
- Ah, det var ett skäl, som åtminstone ej sårar min
egenkärlek!
- Men huru bar du dig åt för att ta reda på mig?
- Åh, min vän, en förnäm man som du lämnar alltid spår
efter sig, och jag skulle skatta mig själv allt för ringa, om
jag icke förstode mig på att följa mina vänners spår.
Denna förklaring, så smickrande den ock var, syntes ej
helt och hållet tillfredsställa Portos.
- Men jag har ej kunnat lämna några spår efter mig, i
synnerhet som jag kom hit förklädd, sade Portos.
- Ah, kom du hit förklädd, och på vad sätt? yttrade
d1 Artagnan.
- Som mjölnare.
- Nå väl, tror du, att en förnäm man som du, Portos, så
skickligt förmår efterapa simpelt folks sätt, att man låter
narra sig därav?
- Men jag bedyrar, min vän, att alla narrades därav, så
väl spelade jag min roll.
- Men i alla fall ej så väl, att icke jag tog reda på och
upptäckte dig.
- Det äger sin riktighet. Men hur kunde du det?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
