- Project Runeberg -  Vicomte de Bragelonne /
285

(1931) [MARC] Author: Alexandre Dumas
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 38. Portos ångrar sig

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

285

Jätten befann sig i den första sömnens ljuva lugn, varur
varken klockornas ljud eller kanonernas dån skulle kunnat
väcka honom; hans huvud befann sig i den angenäma
vagg-ning, som erinrar om den behagliga rörelsen på ett skepp.
En minut till, och Portos hade börjat drömma.

Dörren till hans rum öppnades sakta vid den lätta
tryckningen av Aramis’ hand.

Biskopen närmade sig den sovande. En tjock golvmatta
förtog ljudet av hans steg; för övrigt snarkade Portos så
hårt, att det överröstade allt annat buller.

Biskopen lade sin ena hand på hans axel.

- Fort, sade han, fort, min käre Portos!

Aramis’ röst var mild och hjärtlig, men den innebar mer
än ett råd, den innefattade en befallning. Hans hand var
lätt, men den antydde en fara.

Portos hörde i sin djupa sömn Aramis’ röst och kände
hans hand.

Han spratt till.

- Vad är det? frågade han med sin stentorsstämma.

- Tyst, det är jag, svarade Aramis.

- Du, min bäste vän? Vad fan väcker du mig för?

- För att säga dig, att du måste ge dig av.

- Vad för slag?

- Att du måste ge dig av härifrån.

- Vart då?

- Till Paris.

Portos hoppade upp i sängen och nedsjönk åter i sittande
ställning, i det han med bestörtning betraktade Aramis.

- Till Paris? Hundra lieues! yttrade han.

- Hundrafyra, svarade biskopen.

- Ack, min Gud! suckade Portos, i det han åter lade sig
ned, liksom barnen streta mot sköterskan, emedan de
önska sova en eller ett par timmar till.

- Trettio timmar till häst, tillade Aramis beslutsamt. Du
vet, att det finns goda hästombyten.

Portos rörde på sitt ena ben, i det han lät en suck
undfalla sig.

- Fort, fort, min bäste vän! yrkade prelaten med en viss
otålighet.

Portos stack även andra benet ur sängen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 10:51:55 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bragelon/0285.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free