- Project Runeberg -  Vicomte de Bragelonne /
302

(1931) [MARC] Author: Alexandre Dumas
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 39. D'Artagnan flyger, portos snarkar, Aramis ger råd

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

802

’- Kom i håg, att d’Artagn an icke behöver taga vägen förbi
Saint-Mandé, han, att han däremot beger sig rakt till
Louvren; detta gör en timme att avräkna från det försprång, som
återstår oss.

- D’Artagnan kan ha allt, utom mina engelska hästar; jag
är om tjugofem minuter i Louvren.

- Och utan att förlora en enda sekund gav Fouquet
befallning om sin avresa. Aramis hade blott tid att säga honom:

- Kom tillbaka lika fort, som ni beger eder av, ty jag
väntar eder med otålighet.

Fem minuter därefter flög överintendenten bort på vägen
till Paris.

Under tiden lät Aramis visa sig till det rum, i vilket Portos
vilade.

Vid dörren till Fouquets kabinett omfamnade honom
Pelli-son, dennes närmaste nian och förtrogne, vilken erfarit hans
ankomst och skyndat att träffa honom.

Med den vänskapliga värdighet, han så väl visste tillägna
sig, upptog Aramis dessa lika vördnadsfulla som inställsamma
artighetsbetygelser, men i det han plötsligt stannade i
förstugan, frågade han:

-Vad är det, jag hör däruppe?

I själva verket hördes ett doft stönande, likt det av en
hungrig tiger eller ett otåligt lejon.

- Åh, det är ingenting, svarade Pellison leende.

- Men säg då ...

– Det är blott herr du Vallon, som snarkar.

- I sanning, sade Aramis, blott han är i stånd att göra
ett sådant larm. Ni tillåter väl, Pellison, att jag underrättar
mig om hans hälsotillstånd?

- Och ni tillåter ju, att jag gör eder sällskap?

- Vilken fråga!

Båda inträdde i rummet.

Portos låg, snarare violett än röd i ansiktet, utsträckt på en
säng; hans ögon voro uppsvällda, hans mun uppspärrad. Vid
det rytande, som framträngde ur hans djupa bröstkaviteter,
skal l rade fönsterrutorna.

Hans spända och utstående ansiktsmuskler, hans hår,
fäst-klibbat av svett, den kraftfulla böjningen av hans haka och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 10:51:55 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bragelon/0302.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free