- Project Runeberg -  Vicomte de Bragelonne /
313

(1931) [MARC] Author: Alexandre Dumas
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 41. D'Artagnan blir äntligen kapten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

313

Han kände på sina läppar det ord, som så ofta upprepades
för hertig de Guise:

"Fly!"

Men att uttala detta ord hade varit att förråda en sak; att
yttra det i konungens kabinett och i en hovvaktmästares
närvaro hade varit att onödigtvis störta sig själv i fördärvet
utan att rädda någon.

D’Artagnan åtnöjde sig därför med att hälsa på Fouquet
utan att tala honom till och inträdde sedan.

Just i detta ögonblick voro konungens känslor delade
mellan den förvåning, vari Fouquets sista ord försatt honom, och
nöjet att se d1 Artagnan återkomma.

Utan att vara hovman hade d’Artagnan en lika säker och
lika snabb blick, som om han varit det.

Han läste vid sitt inträde den på Colberts panna intryckta
bittra förödmjukelsen.

Han kunde även höra följande ord, vilka konungen yttrade
till honom:

- Ah, herr Colbert, ni hade således nio hundra tusen livrés,
som tillhörde överintendentsämbetet!

Den bestörte Colbert bugade sig utan att svara.
" D’Artagnan uppfattade alltså både med ögat och örat hela
detta uppträde.

Ludvig XIV:s första ord till sin musketör var, liksom hade
han velat bilda en motsats till vad han i samma ögonblick
yttrat, ett hjärtligt god dag.

Hans andra ord innefattade ett avsked åt Colbert.

Den senare lämnade, dödsblek och sviktande, konungens
kabinett, medan d’Artagnan strök sina mustascher.

- Jag ser gärna en av mina tjänare i denna oordning,
sade konungen, i det han beundrade sin sändemans om
strapatser vittnande utseende och dräkt.

- I sanning, sire, sade d’Artagnan, jag ansåg min närvaro
tillräckligt nödvändig i Louvren för att så våga infinna mig
hos eder.

- Ni bringar mig således viktiga underrättelser, min herre?
frågade konungen småleende.

- Sire, saken är i korthet följande: Belle-Isle är befäst,
utmärkt väl befäst; Belle-Isle har en dubbel vall, ett citadell,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:38:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bragelon/0313.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free