Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 45. En jesuit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
330
Han såg varje ögonblick konungen och drottningarna fara
ut på jakt eller emottaga fantastiska personligheter; dessa
högtidligheter, dem man i fjorton dagar improviserade, gåvo
drottningarnas snillen och konungens frikostighet tillfälle
att utmärka sig.
Naturligtvis voro under dessa dagar alla både större och
mindre värdshus i den lilla staden alldeles överfulla av
resande. Det fanns likväl ett värdshus som i detta avseende
utgjorde ett undantag.
Sättet, varpå de resande anlände, och varpå de där
tillbragte sitt liv, svårigheten för alla andra än privilegierade
att, utan ett visst givet igenkänningsord, slippa in i
värdshuset och att, utan vissa på förhand vidtagna
försiktighetsmått, där få uppehålla sig, allt detta hade väckt stadsbornas
förvåning.
Alla dessa resande hade kommit till värdshuset på de
senaste dagarna; var och en hade där inträtt med tillhjälp av
ett slags paroll och lösen, och då man indirekt förfrågade
sig om orsaken därtill, erhöll man det besked, att värden,
som skäl för detta slags försiktighet, anförde, att staden, då
den vore så uppfylld av rika herrar, även måste vara full
av övade spetsbovar.
På de sista åtta dagarna hade till detta värdshus sju
resande ankommit.
Först och främst en brigadchef vid tyska arméen, hans
sekreterare, hans läkare jämte tre lakajer och sju hästar.
Denne brigadchef kallade sig greve Wostpur.
En spansk kardinal med sina två brorsöner, två
sekreterare, en hovmästare och tolv hästar.
En rik handlande från Bremen med lakej och två hästar.
Denne handlande kallade sig herr Donstett.
En veneziansk senator med fru och dotter, bägge utmärkt
sköna.
Denne senator kallade sig signor Marini.
En skots laird med sju högländare av sin elan, vilka alla
hade färdats till fots.
Denne laird hette Mac Cumnor.
En österrikare från Wien, utan varken titel eller börd; han
hade kommit i vagn och såg mest ut som en präst, men hade
även något militäriskt i sitt väsen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
