- Project Runeberg -  Vicomte de Bragelonne /
393

(1931) [MARC] Author: Alexandre Dumas
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 50. Planchets lantställe

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

393

D’Artagnan kastade sig även på sin, i det han sade:

- För tusan, jag hade ju svurit att ej mera smaka på detta
gula vin! Fy då! Tänk, om musketörerna fingo se sin kapten
i ett sådant tillstånd!

Han tillade, i det han drog till sänggardinen:

- Lyckligtvis få de ej se mig.

Planchet bortfördes, sluten i Triichens famn; hon klädde
av honom, tillslöt sänggardinerna och dörrarna.

- Vad det är trevligt på landet! sade Portos, i det han
sträckte ut sina ben, så att de gingo tvärs igenom sänggaveln,
varav uppstod ett förfärligt buller, vilket dock ingen hörde,
så roligt hade man haft på Planchets lantställe.

Klockan två på natten snarkade alla väldeliga.

När dagen grydde, sovo ännu våra tre hjältar i god rö.

Triichen hade tillstängt fönsterluckorna, som hade hon för
deras tunga ögon fruktat den uppgående solens första
hälsning.

Också var det alldeles mörkt innanför Portos1
sänggardiner och även under Planchets sänghimmel, när d’Artagnan,
som först vaknade, vid det en nyfiken solstråle tittade in
genom fönstret, sprang upp ur sängen, som ville han först av
alla löpa till storms.

Också intog han med storm Portos1 kammare, som låg näst
intill hans.

Den aktningsvärde Portos sov, som åskan mullrar; helt
stolt utbredde han i mörket sin jättelika lekamen, och hans
uppsvällda knytnäve hängde från sängen ned till
sängmattan.

D’Artagnan väckte Portos, som vid tämligen gott lynne
gnuggade sina ögon.

Under tiden klädde sig Planchet och kom att i dörrarna till
deras rum hälsa god morgon på sina båda gäster, vilkas ben
ännu sviktade efter föregående dagens väl f ägnad.

Ehuru det ännu var morgon, var redan hela huset på fötter.
Kökspigan massakrerade obarmhärtigt i hönsgården och
fader Celestin plockade körsbär i trädgården.

Portos, helt upprymd, räckte Planchet sin hand, och
d’Ar-tagnan begärde tillstånd att få omfamna Triichen.

Den senare, som ej hyste groll mot de besegrade, närmade
sig Portos, åt vilken samma gunst beviljades.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 10:51:55 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bragelon/0393.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free