- Project Runeberg -  Vicomte de Bragelonne /
432

(1931) [MARC] Author: Alexandre Dumas
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 55. Husundersökningen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

åtminstone icke längre tveka... Tveka... tvivla... långt bättre är
då döden!

Raoul stod nu inför madame.

Henriette, mer intagande än någonsin, satt tillbakalutad
i en länstol; hennes små fötter vilade på en broderad
sammetsdyna; hon lekte med en silkeslen kattunge, som nafsade
henne i fingrarna och hängde sig fast i spetsarna av hennes
krage.

Madame var försänkt i djupa drömmar; det behövdes
Montalais’ och Raouls ankomst för att väcka henne ur detta
drömmeri.

– Eders höghet önskar tala med mig? upprepade Raoul.

Madame skakade på huvudet, som om hon nyss vaknat.

– God dag, herr de Bragelonne! sade hon; ja, jag önskade
verkligen tala med eder. Ni har då kommit tillbaka från
England?

– Ja, och jag är till eders kungliga höghets tjänst.

– Tack! Lämna oss allena, Montalais.

Montalais gick ut.

– Ni kan väl skänka mig några minuter, eller hur, herr
de Bragelonne?

– Hela mitt liv tillhör eders kungliga höghet, svarade
vördnadsfullt Raoul, som gissade, att alla dessa madames
artighetsbetygelser inneburo något dystert, vilket ej
misshagade honom, i synnerhet som han var övertygad, att en viss
likhet i tänkesätt ägde rum emellan honom och madame.

I själva verket kände också alla människor vid hovet
prinsessans nyckfullhet och despotism.

Denna blandning av kärlek och fåfänga, denna ömhet, denna
trolöshet, vem kan väl förklara allt detta? Ingen, icke en
gång den onda ängel, som väcker behagsjukan i kvinnohjärtan.

– Herr de Bragelonne, sade prinsessan efter någon
tystnad, var ni nöjd med att få komma tillbaka?

Bragelonne betraktade Henriette, och då han såg henne
så blek till följd av det, som föregick inom henne och som
hon var beredd och längtade att få meddela, sade han:

– Nöjd! Varmed skulle jag då vara nöjd eller missnöjd,
madame?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 10:51:55 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bragelon/0432.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free