- Project Runeberg -  Vicomte de Bragelonne /
436

(1931) [MARC] Author: Alexandre Dumas
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 55. Husundersökningen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Saint-Germain; Henriette ensam, som visste av Bragelonnes
hemkomst och strax tänkt på, vad fördel hon därav kunde
draga, hade föregivet ett illamående och stannat kvar
hemma.

Madame var således säker om att finna la Vallières rum
tomt. Hon tog upp ur fickan en dubbelnyckel och öppnade
dörren till sin hovfrökens rum.

Bragelonnes blick inträngde i detta rum, och det intryck,
åsynen därav gjorde på honom, var ett av de första kval,
som väntade honom.

Prinsessan betraktade Raoul, och hennes övade blick
kunde se, vad som föregick i den unge mannens hjärta.

– Ni begärde bevis, sade hon; bliv då icke allt för
mycket förvånad, om jag ger eder sådana. Men om ni icke tror
eder äga mod att uthärda dem, så är det ännu tid. Låt
oss i sådant fall avlägsna oss.

– Tack, madame, svarade Bragelonne, men jag har kommit
hit för att bli övertygad. Ni har lovat övertyga mig;
gör det då.

– Stig på, sade madame, och stäng igen dörren efter eder.
Bragelonne lydde uppmaningen och vände sig mot prinsessan,
på vilken han kastade en frågande blick.

– Vet ni, var ni nu är? frågade madame Henriette.

– Efter vad jag förmodar är jag i fröken de la Vallières
rum, madame.

– Ja, ni är i hennes rum.

– Men eders höghet torde medge, att detta rum, ehuru
visserligen hennes, dock ej är något bevis.

– Vänta bara.

Prinsessan gick fram till foten av sängen, sköt undan en
skärm och lutade sig ned mot golvet.

– Se där, sade hon, luta eder ner och lyft själv upp
denna fallucka.

– Denna fallucka! utropade Raoul med förvåning, ty han
började åter erinra sig d’Artagnans ord; denne hade helt
lösligen nämnt ordet fallucka.

Förgäves sökte Raoul upptäcka någon springa, som kunde
förråda en öppning, eller någon ring, med vars tillhjälp man
skulle kunna upplyfta någon del av golvet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 10:51:55 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bragelon/0436.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free