- Project Runeberg -  Vicomte de Bragelonne /
469

(1931) [MARC] Author: Alexandre Dumas
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 59. Konung och adel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

469

mans närvaro bibehålla fördelen av att vara lugn, tillika med
den av sin höga rang, sade han:

- Jag finner, att ni har något att säga mig, greve.

- I annat fall tilläte jag mig icke att infinna mig hos eders
majestät.

- Säg då, vad det är, min herre; jag längtar att få
tillfredsställa eder önskan.

Konungen satte sig.

- Jag är förvissad om, svarade Atos i lindrigt upprörd ton,
att eders majestät skall ge mig all möjlig upprättelse.

- Aha, yttrade konungen med en viss högdragenhet, det är
således en klagan ni ämnar utföra?

- Det blir endast då en klagan, återtog Atos, om eders
majestät . . . men värdes ursäkta mig, sire, jag återgår till
början av vårt samtal.

- Nå väl?

- Eders majestät torde erinra sig, att för tiden för herr
Buckinghams avresa hade jag äran samtala med eders
majestät . . .

- Ja, det var ungefär vid den tiden ... det minns jag nu
. . . men föremålet för samtalet har jag glömt.

Atos spratt till.

- Jag skall ha äran erinra eders majestät därom, sade han.
Det var fråga om en anhållan, jag gjorde hos eders majestät,
rörande det giftermål herr de Bragelonne önskade ingå med
fröken de la Valliére.

- Se där äro vi nu! tänkte konungen. Jag minns det nu,
sade han högt.

- På den tiden, återtog Atos, var konungen så god och
ädelmodig mot mig och herr de Bragelonne, att icke ett enda
av de ord, eders majestät behagade yttra, fallit mig ur minnet.

- Vidare? sade konungen.

- Konungen, av vilken jag begärde fröken de la Valliére
åt herr de Bragelonne, avslog min begäran.

- Det är sant, sade Ludvig kärvt.

- På den grund, skyndade Atos att tillägga, att fästmön
icke hade nog hög rang.

Ludvig tvingade sig att tåligt höra på.

- Att hon, fullföljde Atos, hade en helt ringa förmögenhet
Konungen tryckte sig djupare ned i sin länstol,

- En helt ringa börd.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 10:51:55 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bragelon/0469.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free