- Project Runeberg -  Vicomte de Bragelonne /
488

(1931) [MARC] Author: Alexandre Dumas
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 61. Vad Raoul redan anat - 62. En middag på Bastiljen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

488

övertyga dig om en’sak, nämligen att jag önskar bli
arresterad. Ja, en arrestering är vad som mest ligger mig om
hjärtat.

D’Artagnan gjorde en axelryckning.

- Vad kan du väl säga därom! fortfor Atos; så är det
verkligen; om du också läte mig fara min väg, skulle jag komma
tillbaka för att själv anmäla mig som fånge. Jag vill bevisa
den unge fursten, som förblindas av sin kronas glans, jag vill
bevisa honom, att han tillika är den mest ädelsinnade och den
förståndigaste. Han straffar mig, han sätter mig i fängelse,
han marterar mig, må göra! Han missbrukar sin makt, och
jag vill låta honom erfara, vad samvetskval vill säga, i
väntan på, att Gud skall låta honom förnimma, vad straff vill

- Min vän, svarade d’Artagnan, jag vet alltför väl, att när
du en gång sagt nej, står du fast därvid. Jag envisas icke
längre; du vill då verkligen komma på Bastiljen?

- Det vill jag.

- Nå, låt oss bege oss dit då! ... Till Bastiljen! fortfor
d’Artagnan, vänd till kusken.

Han kastade sig tillbaka i vagnen och bet i sina mustascher
med en iver, som för Atos avsåg, att han redan fattat sitt
beslut eller var nära att fatta ett sådant.

Det uppstod nu tystnad i vagnen, som fortfor att rulla, men
varken fortare eller långsammare. Atos fattade åter
musketörens hand.

- Du är väl icke ond på mig, d’Artagnan? sade han.

- Jag? Nej, för tusan! Vad du gör av hjältemod, skulle
jag för min del ha gjort av egensinne.

- Men du är väl av samma åsikt som jag, att Gud skall
hämnas mig, icke sant, d,Artagnan?

- Och jag känner människor, som skola bistå Gud, tillade
kaptenen.

62. EN MIDDAG PÅ BASTILJEN.

Vagnen anlände till yttersta porten av Bastiljen. En
skiltvakt hejdade den, men d’Artagnan behövde blott
säga ett ord för att den skulle fortsätta in på borggården.
Medan man sålunda färdades på den stora vägen, som förde

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 10:51:55 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bragelon/0488.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free