- Project Runeberg -  Vicomte de Bragelonne /
494

(1931) [MARC] Author: Alexandre Dumas
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 63. Ett utslag av kunglig vrede

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

494

ju, sire, att herr de Bragelonne tillhör detta högtidliga släkte,
som tagit sig för att spela romerska hjältar.

Konungen smålog matt; han visste redan, vad han borde
tro om saken. Atos hade nyss lämnat honom.

- Beträffande fröken de la Valliére, fortfor Saint-Aignan,
så har hon blivit uppfostrad hos en äldre madame, det vill
säga i stela och stränga grundsatser. De båda förlovade svuro
varandra helt kallt sina små eder i månskenet och under den
stjärnklara himmeln, och vet ni, sire, att nu i dag bryta
sådana, kan vara rätt besvärligt.

Saint-Aignan trodde sig åter kunna narra konungen till att
skratta, men Ludvig övergick tvärt om från sitt vanliga
småleende till djupt allvar. Han kände redan, vad greven lovat
d’Artagnan att bereda honom, nämligen samvetskval. Han
betänkte, att de båda unga i själva verket hade älskat och
svurit varandra trohet, att en av dem hade hållit sin ed, och
att den andra var alltför redligt sinnad att icke förebrå sig
sin mened.

Och utom samvetskvalet eggade även svartsjukan häftigt
konungens hjärta. Han yttrade ej ett enda ord, och i stället
för att gå in till sin mor eller till drottningen eller till
madame för att något muntra sig och skämta med damerna,
som han själv uttryckte sig, fördjupade han sig i den rymliga
länstolen, i vilken hans höge fader, Ludvig XIII, tillsammans
med Baradas och Cinq-Mars, tillbragt så många tråkiga
dagar, ja, år.

Saint-Aignan insåg, att det i denna stund var omöjligt att
muntra konungen. Han vågade likväl försöka sista utvägen
och uttalade namnet Louise, varvid konungen slog upp ögonen.

- Hur ämnar eders majestät göra i afton? Skola vi
förbereda fröken de la Valliére?

-r För tusan, jag tycker, att hon redan är förberedd!
svarade konungen.

- Skola vi företa någon promenad?

- Vi ha ju nyss promenerat, genmälde konungen.

- Vad skola vi då göra, sire?

- Saint-Aignan, låt oss begrunda saker och ting, var crch
en å sin sida; när fröken de la Valliére tillräckligt sörjt över
det, varöver hon nu sörjer (samvetskvalet ansatte honom),
tror du väl då, att hon skall låta höra av sig?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 10:51:55 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bragelon/0494.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free