Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 67. Fången
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
det jag kastat mig på mina kuddar, och som han trodde mig
slumra, tillslöt han den sakta.
Knappt var dörren stängd, förrän jag åter steg upp och
lyssnade; jag hörde bullret av steg, som avlägsnade sig. Då
jag gick tillbaka fram till fönsterluckan och såg min
guvernör gå ut, tillika med Perronnette.
Jag var nu ensam i hela huset.
De hade icke väl stängt igen ingångsporten, förrän jag, utan
att bry mig om att taga vägen genom förstugan, hoppade ut
genom fönstret och skyndade till brunnen.
Nu lutade jag mig ned däröver, liksom min guvernör hade
gjort.
Jag vet icke, vad det var för något vitt och glänsande, som
låg och fläktade i de darrande ringlarna av det grönaktiga
vattnet. Denna skimrande yta tjusade min blick och drog mig
till sig; mina ögon stirrade, mitt bröst flämtade; brunnen
med dess stora mynning och dess iskalla fläktar tycktes vilja
locka mig ned i sitt djup; jag tyckte mig på bottnen se
eldbokstäver tecknade på det papper, drottningens hand hade
berört.
Då, utan att veta vad jag gjorde, och därtill uppmanad av
en av dessa instinktmässiga känslor, som ofta driver oss till
olycksaliga bråddjup, fastgjorde jag ena ändan av brunnsrepet
vid foten av brunnsståndaren och sänkte ämbaret ned i
vattnet, medan jag gjorde mig all upptänklig möda att icke
skada det dyrbara papperet, som redan började utbyta sin
vitaktiga färg mot en grönaktig skiftning, ett bevis på att det
sjönk; därefter tog jag i händerna en våt lapp och gled med
tillhjälp av den utför repet ned i djupet.
När jag såg mig sväva över den mörka vattenytan, när jag
såg blott en liten fläck av himmel uppöver mitt huvud, fick
kölden makt över mig, en svindel angrep mig och kom håren
att resa sig på mitt huvud, men min vilja trotsade allt, både
förskräckelse och illamåendet. Jag närmade mig vattnet,
nedsänkte mig på en gång däruti och höll mig fast med ena
handen, medan jag sträckte ned den andra och med denna tog
det dyrbara papperet, som gick sönder i två bitar mellan mina
fingrar.
Jag gömde de båda bitarna i min rock, och i det jag äntrade
upp på armarna och hjälpte till med fötterna genom att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>