Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 67. Fången
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
551
mans med mig, och om man under min frånvaro skulle
tvinga eder därtill, så kom ihåg, att det icke sker å mina
vägnar.
- Således ej ett ord till vem det vara må, utom till eder?
- Till ingen, utom till mig.
Aramis bugade sig djupt; prinsen räckte honom sin hand.
- Min herre, sade han i hjärtlig ton, jag har ännu några
ord att säga eder. Om ni banat eder väg till mig blott för
att störta mig,om ni endast varit ett verktyg i mina fienders
händer, om vårt samtal, varunder ni utforskat mitt hjärtas
innersta tankar, skulle ådraga mig något ännu svårare än
fångenskap, det vill säga döden, nå väl, var då välsignad,
ty ni har då gjort ett slut på mina lidanden och skaffat mig
lugn efter de feberaktiga kval, som i åtta år tärt på mitt liv!
- Monseigneur, dröj, innan ni dömer mig, sade Aramis.
- Jag har redan sagt, att jag då skall välsigna eder och
förlåta eder. Om ni däremot infunnit eder här för att ge
mig den plats, Gud ämnat mig i lyckans och ärans solsken,
om jag, tack vare eder, kan få leva i människornas minne
och genom några lysande bragder eller några tjänster åt
mitt folk göra heder åt min ätt, om jag ur den förnedring,
vari jag försmäktar, understödd av eder ädla hand, kan
svinga mig upp till det högsta bland äreställen, nå väl, må
då hälften av min makt och min ära tillfalla eder, som jag
innerligt skall välsigna och tacka! Eder belöning blir
ändock för ringa, eder lott blir ofullständig, ty det skall aldrig
lyckas mig att med eder dela all den sällhet, för vilken jag
får eder att tacka.
- Monseigneur, sade Aramis, som blev rörd, då han
öaärkte den unge mannens blekhet och eldiga hänförelse,
edert ädla hjärta väcker hos mig glädje och beundran. Eder
tillhör det icke att tacka mig; detta skall framför allt tillhöra
det folk ni skall lyckliggöra och edra avkomlingar, som genom
eder skola bli lysande. Ja, jag skall skänka eder mer än
livet, jag skall skänka eder odödlighet
Den unge mannen räckte Aramis sin hand, vilken den
senare kysste, i det han böjde knä.
- Åh! utropade prinsen med en intagande, ädel
anspråkslöshet.
- Det är den första hyllningen åt vår blivande konung,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
