- Project Runeberg -  Vicomte de Bragelonne /
567

(1931) [MARC] Author: Alexandre Dumas
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 70. Ordensgeneralen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

567

- Jag önskar få behålla den, monseigneur, sade
Baisemeaux. Om man funne den hos mig, vore det ett säkert tecken
till, att jag vore förlorad, och i sådant fall vore ni för mig
ett mäktigt, ett sista stöd.

- Emedan jag vore eder medhrottsling, menar ni?
genmälde Aramis och ryckte på axlarna. Farväl Baisemeaux!
tillade han.

Hästarna väntade och ryckte på vagnen av otålighet.

Baisemeaux följde biskopen till nedersta steget av trappan.

Aramis lät sin ledsagare stiga upp i vagnen och steg även
själv upp efter honom. Utan att lämna kusken någon vidare
befallning ropade han:

- Kör!

Vagnen rullade med starkt buller över den stenlagda
gården. En officer med en fackla i handen gick före hästarna
och tillsade vid varje vaktpostering, att man skulle låta
vagnen slippa fram.

Under den tid, som åtgick för att öppna alla portar, kunde
Aramis knappt andas, och man kunde nästan höra hans
hjärta klappa mot bröstkorgen.

Fången, som satt nedhukad i ett av vagnshörnen, gav icke
heller tecken till liv.

Äntligen tillkännagav en stöt, hårdare än de andra, att man
kommit över den sista rännstenen. Efter vagnen tillslöt sig
den sista porten, den vid gatan Saint-Antoine. Inga flera
murar, varken till höger eller vänster; över allt himmelen,
över allt friheten, över allt livet!

Hästarna, vilkas tyglar fördes av en kraftfull hand, gingo
i skritt till mitten av förstaden, där de började trava.

Småningom, vare sig att de själva livades eller pådrevos,
ökade de sitt språng, och när vagnen en gång kom till Bercy>
tycktes den flyga, till den grad sprungo hästarna. De
bibehöllo samma hastighet ända till Villeneuve-Saint-George, där
nya hästar voro till hands. Nu togos fyra hästar i stället för
två; de bortförde vagnen i riktningen åt Melun och stannade
för några ögonblick mitt uti Senarts skog. Sannolikt hade
befallning därom på förhand givits åt postiljonen, ty Aramis
behövde icke en gång giva honom en vink.

- Vad är på färde? frågade fången, liksom uppvaknande ur
en dröm.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 10:51:55 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bragelon/0567.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free