- Project Runeberg -  Vicomte de Bragelonne /
576

(1931) [MARC] Author: Alexandre Dumas
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 72. Krona och tiara

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

72. KRONA OCH TIARA.

Aramis steg ur före den unge mannen och höll vagnsdörren
för honom. Han såg honom skaka i hela sin kropp då
han satte foten på den mossbeklädda marken och taga några
osäkra, nästan vacklande steg omkring vagnen. Det såg
nästan ut, som den stackars fången var helt ovan vid att gå
på vår jord.

Det var den 15 augusti, omkring klockan 11 på aftonen.
Stora moln, som bebådade ett annalkande oväder, hade
uppväxt på himmelen och förtogo med sina mörka tappar allt ljus
och all utsikt. Den vällukt, som uppsteg från gräset, den ännu
friskare och starkare doft, som ekarna spridde, den ljumma
och av ångor uppfyllda atmosfären, varav prinsen nu för
första gången efter så många år kände sig omgiven, den
outsägliga njutningen av frihet ute på öppna fältet, allt detta
talade till prinsen ett så förledande språk, att, oaktat den
återhållsamhet, ja, vi kunde nästan säga förställning, han
visade och varom vi här sökt giva ett begrepp, han dock lät
hänföra sig av sin djupa rörelse och drog en suck av glädje.

- Välan! Låt oss begiva oss dit, där man finner Frankrikes krona!

- Det är då edert beslut, min prins? genmälde Aramis.

- Det är mitt beslut.

- Edert oåterkalleliga beslut?

Philippe brydde sig icke en gång om att svara. Han
betraktade biskopen med beslutsam min, som hade han velat
fråga, om det vore möjligt, att en man kunde ändra sitt en
gång fattade beslut.

- Sådana blickar äro elddrag, som avmåla karaktären, sade
Aramis, i det han böjde sig ned över Philippes hand. Ni skall
bliva stor, monseigneur; därför går jag i borgen.

- Låt oss återtaga samtalet, om ni behagar, där vi avbröto
det. Jag tror mig ha yttrat, att jag ville komma överens med
eder angående två punkter. Den första, farorna eller hindren,
är redan avgjord. Den andra handlar om de villkor, ni skall
förelägga mig. Det är nu eder tur att tala, herr d’Herblay.

- Villkoren min prins?

- Utan tvivel. Ni skall icke för en dylik småsaks skull
hejda mig mitt på vägen, och ni skall icke göra mig den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:38:08 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bragelon/0576.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free