- Project Runeberg -  Vicomte de Bragelonne /
598

(1931) [MARC] Author: Alexandre Dumas
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 74. Svartsjuka

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

598

- Bevaka åt mig herr Fouquet, tills jag i morgon fattat
ett beslut.

- Det skall ske, sire.

- Och kom tillbaka vid min lever för att åter mottaga
mina order.

- Jag skall komma tillbaka.

- Lämna mig nu ensam.

- Eders majestät har icke en gång behov av herr Colbert?
sade musketören och avsköt sålunda sin sista pil i samma
ögonblick, han skulle avlägsna sig.

Konungen spratt till. Uteslutande sysselsatt med sin
hämnd, hade han glömt själva corpus delicti.

- Nej, jag har ej behov av någon, svarade han, av ingen
här. Lämna mig!

D1 Artagnan gick. Konungen låste själv igen dörren och
började gå ursinnigt fram och tillbaka i rummet, liksom den
sårade tjuren, då han släpar med sig sina band och spjut.
Slutligen lindrade han sina smärtor genom vilda utrop.

- Ah, den uslingen! Han icke blott stjäl ifrån mig mina
pengar, utan med dessa pengar besticker han också mina
sekreterare, mina vänner, mina generaler och artister, tager
till och med ifrån mig min älskarinna!... Ah, det var
därför den trolösa så tappert försvarade honom ... Det var
tacksamhet!... Vem vet, kanske också kärlek?

Han fördjupade sig ett ögonblick i sina smärtsamma
betraktelser.

- En satyr! tänkte han med detta djupa hat, som de unge
hysa för mogna män, då dessa ännu sysselsätta sig med
kärlek. En faun, som springer omkring på äventyr och som
aldrig träffat på några gensträviga! En fruntimmerskarl,
som ger skänker av guld och juveler, och som har egna
målare för att måla porträtt av hans älskarinnor i dräkt av
gudinnor!

Konungen darrade av förtvivlan.

- Allt skändar han för mig! fortfor han. Allt förstör han
för mig! Han skall döda mig! Jag tål icke denne man!
Han är min dödlige fiende! Denne man skall falla! Jag
hatar honom!. . . Jag hatar honom!. . . Jag hatar honom!. . .

Medan han sade detta, slog han oupphörligen händerna
mot länstolen, vari han satt sig, och ur vilken han nu sprang
upp som en f allandes j uk.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 10:51:55 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bragelon/0598.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free