- Project Runeberg -  Vicomte de Bragelonne /
625

(1931) [MARC] Author: Alexandre Dumas
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 78. En vän till konungen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

625

- Det är i alla fall endast en underordnad fråga. Ni har
således ej hört någonting ovanligt?

- Nej, ingenting.

- Då komma vi alltså nu till början av min hemlighet.
.- Aha!

- I stället för att nedkomma med blott en son födde drott"
ningen två söner till världen.

Fouquet upplyfte sitt huvud.

- Och den sist födde dog? frågade han.

- Ni skall strax få höra. Dessa tvillingbröder borde ha
utgjort sin mors stolthet och Frankrikes hopp, men konungens
svaghet, hans vidskepelse väckte hos honom fruktan för
strider mellan två barn med lika rättigheter; han undanskaffade
den ena av tvillingarna.

- Undanskaffade, säger ni?

- Hör på! Dessa två barn växte upp, det ena på en tron,
och ni är dess minister, det andra i mörker och ensamhet.

- Och denne andre?

- Är min vän.

- Min Gud, vad säger ni, herr d’Herblay! Och vad gör
den arme prinsen?

- Fråga mig snarare, vad han har gjort.

- Ja, ja.

- Han uppfostrades på landet och inspärrades sedan på en
fästning, som kallas Bastiljen.

- Är det möjligt! utropade överintendenten med
hopknäppta händer.

- Den ene var den lyckligaste bland män och den andre
den olyckligaste bland olycklige.

- Och hans mor är okunnig därom?

- Anna av Österrike vet allt.

- Och konungen?

- Ah, konungen vet ingenting!

- Så mycket bättre! sade Fouquet.

Detta utrop tycktes göra ett livligt intryck på Aramis. Han
såg med bekymrad min på ministern.

- Förlåt, jag avbröt eder, sade Fouquet.

- Jag sade alltså, återtog Aramis, att den arme prinsen
var den olyckligaste bland män, när Gud, som drager försorg
om alla sina skapade varelser, beslöt att komma till hans
hjälp.

V. B. 40

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 10:51:55 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bragelon/0625.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free