- Project Runeberg -  Vicomte de Bragelonne /
631

(1931) [MARC] Author: Alexandre Dumas
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 78. En vän till konungen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

631

den andre i ljuset. Jag tror icke, att detta åstadkom något
buller. En blixt utan åska, den väcker aldrig upp någon.
Fouquet uppgav ett dovt anskri, som både ban träffats
av ett osynligt slag, och fattade med sina båda händer om
huvudet.

- Har ni gjort detta? mumlade han.

- Ja, och det ganska behändigt. Eller vad tycker ni?

- Ni har störtat konungen från tronen? Ni har satt
honom i fängelse?

- Det är redan gjort.

- Och denna handling försiggick här i Vaux?

- Här i Vaux, i Morfeus’ rum. Tyckte ni icke, att detta
rum liksom var inrett för ett sådant ändamål?

- Och detta tilldrog sig?

- I natt mellan tolv och ett.

Fouquet gjorde en åtbörd, som hade han velat rusa på
Aramis, men han hejdade sig.

- I Vaux! Här hos mig! sade han med kvävd stämma.

- Ja, utan tvivel. Detta ställe är eder tillhörighet, i
synnerhet nu, då herr Colbert ej kan stjäla det ifrån eder.

- Det var då hos mig, som detta brott verkställdes!

- Detta brott! utropade Aramis, helt bestört.

- Detta gräsliga brott! fortfor Fouquet, förivrande sig
allt mer och mer; detta brott, ännu avskyvärdare än ett
mord! Detta brott, som för alltid vanärar mitt namn och
ådrager mig eftervärldens förbannelse!

- Ah, ni yrar, min herre! svarade Aramis med osäker
stämma; ni talar för högt, akta eder!

- Jag skall skrika så högt, att hela världen skall höra mig.

- Akta eder, herr Fouquet!

Fouquet, vände sig åter mot prelaten, vars blick han
stadigt mötte.

- Ja, sade han, ni har vanärat mig genom att begå detta
förräderi, detta dåd på min gäst, på den, som lugnt vilade
under mitt tak. Ah, ve mig, ve mig!

- Ve den, som under edert tak stämplade mot edert väl,
mot edert liv! Har ni glömt det?

- Han var min gäst, han var min konung!

Aramis steg upp med blodsprängda ögon och konvulsiviskt
skälvande läppar.

- Har jag då att göra med en vansinnig? frågade han.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 10:51:55 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bragelon/0631.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free