Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 80. Usurpatorn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
den gamla drottningen. Ingen tänker på statens bästa. Det
är en avgjord sak, att herr Fouquet ruinerar staten.
– Huru, min mor, återtog Philippe i lägre ton, skulle även
ni vara en beskyddarinna åt herr Colbert?
– Huru kan ni fråga det, min son? anmärkte änkedrottningen,
förvånad.
– Jo, det är visst och sant, återtog Philippe, att jag nu hör
eder tala, som eder gamla väninna, fru de Chevreuse, skulle
yttra sig.
Vid detta namn bleknade Anna av Österrike och bet sig i
läppen. Philippe hade retat lejoninnan.
– Varför talar ni om fru de Chevreuse, sade hon, och
varför är ni i dag så missnöjd med mig?
Philippe fortfor:
– Har icke fru de Chevreuse alltid sina stämplingar mot en
eller annan? Har hon icke nyligen gjort ett besök hos eder,
min mor?
– Sire, svarade änkedrottningen, ni talar i dag alldeles så,
som om jag hörde eder far, högstsalig konungen tala.
– Min far höll icke av fru de Chevreuse, och däri gjorde
han ganska rätt, sade prinsen. Jag för min del håller icke
heller av henne, och om hon skulle komma hit för att, som
hon förr gjorde, utså oenighet och hat, under förevändning
att tigga penningar, nå väl då!...
– Nå väl, då? upprepade stolt Anna av Österrike, i det hon
sålunda själv framkallade stormen.
– Nå väl, återtog beslutsamt den unge prinsen, då skall
jag ur riket förjaga fru de Chevreuse och jämte henne alla
andra ränksmidare och hemlighetsrriakare.
Han hade icke beräknat intrycket av dessa förfärliga ord,
eller också hade han kanske själv velat pröva deras verkan,
liksom de, vilka lida av ett kroniskt ont, söka avbryta
enformigheten av detta lidande genom att trycka på det sjuka
stället, för att sålunda framkalla en häftig smärta.
Anna av Österrike var nära att svimma; hennes öppna,
men matta ögon upphörde några sekunder att se, hon sträckte
sina armar åt sin andre son, som strax omfamnade henne
utan fruktan att uppreta konungen.
– Sire, mumlade hon, ni behandlar grymt eder mor.
– Huru då, madame? genmälde Philippe. Jag talar blott
om fru de Chevreuse, och skulle väl min mor föredraga fru
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
