Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 81. Bröderna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
662
där han stod som fastväxt vid golvet och stirrade på sin bror
konungen. Under en högtidlig tystnad förebrådde han honom
alla sina redan utståndna olyckor och de kval, han vidare
hade att vänta sig. Mot detta själens vältaliga språk kände
sig konungen icke äga styrka; han slog ned ögonen och drog
hastigt med sig sin bror och sin svägerska, glömmande sin
mor, som låg orörlig utsträckt tre steg från den son, hon nu
för andra gången lät döma till döden.
Philippe närmade sig Anna av Österrike och sade till henne
ined mild och ädelt upprörd stämma:
- Om jag icke vore eder son, skulle jag förbanna eder, min
mor, för det ni gjort mig så olycklig.
D1 Artagnan kände en rysning genomila märg och ben. Han
bugade sig vördnadsfullt för den unge prinsen och sade i
ödmjuk ställning till honom:
- Ursäkta mig, monseigneur, jag är soldat, och jag har
svurit tro och lydnad åt den, som nyss lämnade detta rum.
- Tack, herr d’Artagnan! Men vad har det blivit av herr
d’Herblay?
- Herr d’Herblay är i säkerhet, monseigneur, sade en röst
bakom dem, och så länge jag är fri och levande, skall ingen
röra ett hår på hans huvud.
- Herr Fouquet! sade prinsen med ett sorgset leende.
- Förlåt mig, monseigneur, yttrade Fouquet, i det han
knäböjde, men den, som nyss gick bort härifrån, var min gäst.
- Se det kallas trofasta vänner, ädla hjärtan! mumlade
Philippe och drog en suck. Sådana kunna förmå mig att
sakna denna värld. Gå, herr d’Artagnan, jag följer eder.
I det samma musketörkaptenen skulle gå ut, inkom Colbert;
han lämnade d1 Artagnan en order från konungen och
avlägsnade sig strax därpå.
D’Artagnan läste ordern och kramade ursinnigt ihop den.
- Vad står på? frågade prinsen.
- Läs, monseigneur, svarade musketören.
Philippe läste följande ord, dem Ludvig XIV i hast skrivit:
"Herr d’Artagnan för genast fången till ön
Sainte-Marguerite och betäck hans ansikte med en järnmask, vilken fången
ej vid livsstraff får avtaga."
- Det är rättvist, sade Philippe med undergivenhet. Jag
är färdig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
