- Project Runeberg -  Vicomte de Bragelonne /
678

(1931) [MARC] Author: Alexandre Dumas
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 83. Fången och hans vaktare

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

678

"Min fröken!

I stället för att förbanna eder älskar jag eder och dör."

- Det är sant, medgav Raoul med en dyster glädje.

Han rev sönder sitt brev, det han tagit tillbaka, och skrev
nu följande ord på ett blad av sina plån.

"För att njuta den sällheten att ännu en gång få säga eder,
det jag älskar eder, begår jag nu den fegheten att skriva till
eder, och för att straffa mig för denna feghet uppoffrar jag
mitt liv."

Han undertecknade sitt namn.

- Ni skall lämna henne detta, icke sant, kapten? sade han
till d1 Artagnan.

- När då? genmälde den senare.

- Den dagen, sade Bragelonne, i det han pekade på den
sista meningen, den dagen, då ni efter dessa ord tecknar
datum.

Han avlägsnade sig plötsligt och skyndade till Atos, som
återvände med långsamma steg.

När de gingo tillbaka till fästningen, började havet
uppröras, och med den utomordentliga häftighet, varmed en
vä-derby grumlar Medelhavet, övergick vattenelementets elaka
lynne i en stark storm.

Någonting oformligt, utsatt för den svåra sjögången, tedde
sig nu för deras blickar vid havskanten.

- Vad är det? sade Atos. En sönderslagen båt?

- Det är icke någon båt, svarade d’Artagnan.

- Jo, förlåt mig, återtog Raoul, det är en båt, som hastigt
styr mot hamnen till.

- Ja, i havsbukten synes verkligen en båt, och den gör
ganska klokt i att taga sin tillflykt hit, men det, som Atos pekar
på, där borta på sanden... strandat...

- Ja, ja, nu ser jag det.

- Det är den där vagnslådan, jag kastade i havet, när jag
stigit i land med fången.

- Nå väl, sade Atos, om du vill följa mitt råd, d’Artagnan,
så bränn upp denna vagnslåda, att ej minsta spår må finnas
därav; i annat fall skola fiskarna från Antibes, som trott sig
ha att göra med hin håle, söka bevisa, att din fånge var
endast en människa.

- Jag värderar ditt råd, Atos, och jag skall i natt låta ef-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 10:51:55 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bragelon/0678.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free