- Project Runeberg -  Vicomte de Bragelonne /
694

(1931) [MARC] Author: Alexandre Dumas
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 86. Ludvig XIV spelar sin lilla roll

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

694

- Jag upprepar, att jag för min del ej anklagar eder.
Fouquet tog ett steg tillbaka och bugade sig lindrigt.

- Han har fattat ett bestämt beslut, tänkte han. Blott den,
som icke kan rygga tillbaka, röjer en sådan envishet. Att i
detta ögonblick icke se faran vore att vara blind, att icke
undvika den vore bevis på dumhet.

Han återtog högt:

- Eders majestät har täckts kalla mig för något arbete?

- Nej, herr Fouquet, det är för ett råd, som jag har att
giva eder.

- Jag avvaktar det vördnadsfullt, sire.

- Vila eder, herr Fouquet; förslösa icke mer edra krafter;
ständernas sammanträde blir kort, och när mina sekreterare
slutat det, vill jag icke, att man på fjorton dagars tid talar
om statsaffärer i Frankrike.

- Konungen har ingenting att säga mig angående denna
ständernas sammankomst?

- Nej, herr Fouquet.

- Ingenting åt mig, som är överintendent för finansverket?

- Vila eder, jag ber eder därom, se där allt, vad jag har
att säga eder.

Fouquet bet sig i läppen och sänkte huvudet. Det var
synbart, att någon oroande tanke sysselsatte honom.
Denna oro smittade även konungen.

- Är ni ledsen över, att ni får vila eder, herr Fouquet?
frågade han.

- Ja, sire, jag är icke van vid vila.

- Men ni är sjuk, ni måste sköta eder hälsa.

- Eders majestät sade nyss någonting om ett tal, som
bör hållas i morgon.

Konungen svarade ej; denna plötsliga fråga satte honom i
förlägenhet.

Fouquet insåg det betydelsefulla i denna tvekan. Han trodde
sig i den unge furstens ögon läsa en fara, som hans
misstroende skulle påskynda.

- Om jag visar mig hysa fruktan, tänkte han, så är jag
förlorad.

Konungen å sin sida var endast orolig över detta Fouquets
misstroende.

- Har han vädrat upp något? mumlade han för sig själv.

- Om hans första ord blir hårt, tänkte ytterligare Fou-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 10:51:55 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bragelon/0694.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free