- Project Runeberg -  Vicomte de Bragelonne /
697

(1931) [MARC] Author: Alexandre Dumas
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 86. Ludvig XIV spelar sin lilla roll

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

gare? Sannerligen en mycket tvetydig ära, sire! En simpel
lakej, om jag får be. . .

- Varför det, herr Fouquet? Herr d’Artagnan gör sin sak
mycket bra, när han ledsagar mig.

- Ja, men när han det gör, sker det för att lyda eder,
varemot ...

- Nå väl?

- Varemot, om jag återvänder hem med befälhavaren för
edra musketörer, skall man överallt säga, att ni låter
arrestera mig.

- Arrestera! upprepade konungen och bleknade vida mer
än Fouquet själv; arrestera! Åh . . .

- Ja, vad säger man icke allt! fortfor Fouquet, ännu
alltid leende; och jag vill våga, att det nog finns elaka
människor, som skulle skratta däråt.

Detta infall bragte monarken ur fattningen. Fouquet lade
sina ord så skickligt eller lyckligt, att Ludvig XIV studsade
tillbaka för skenet av den handling, han hade i sinnet.

När d’Artagnan trädde in, fick han befallning att utse en
musketör, som skulle ledsaga överintendenten.

- Det behövs icke, sade då denne; den ena värjan är så
god som den andra; jag tycker lika mycket om Gourville,
som väntar mig därnere. Men detta skall ej hindra mig att
med nöje se herr d’Artagnans sällskap. Det skall bli mig en
glädje att få se honom på Belle-Isle, honom, som så väl
förstår sig på fästningsverk.

D’Artagnan bugade sig utan att begripa något av vad som
tilldrog sig.

Fouquet hälsade ännu en gång och gick ut med låtsad
långsamhet, som han endast tänkt på att promenera.

Väl utkommen ur slottet, sade han för sig själv:

- Jag är räddad! Ja, du skall se Belle-Isle, falske konung,
men då jag icke mer är där.

Han försvann.

D’Artagnan stannade hos konungen.

- Kapten, sade hans majestät till honom, ni skall gå och
följa efter herr Fouquet på hundra stegs avstånd.

- Ja, sire.

- Han återvänder hem till sig. Ni skall gå med honom
dit

- Ja, sire.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 10:51:55 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bragelon/0697.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free