Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 89. Belle-Isle-en-Mer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
717
taga, sedan det nu visat sig, att biskopen delade han åsikt,
dessutom finner du väl också, att om båtarna verkligen
kantrat, skulle väl något vrak ha drivit i land?
- Ja, den anmärkningen har även jag gjort.
- Betänk för övrigt, att de två båtar, som funnos kvar
på hela ön, och som jag skickat ut för att söka efter de
andra...
Nu avbröt Aramis sin olyckskamrat med ett så hastigt
utrop och en så plötslig rörelse, att Portos helt bestört
hejdade sig.
- Vad säger du, Portos! Huru? Har du skickat ut dessa
två båtar?
- För att söka efter de andra, ja, visst har jag det,
svarade Portos helt okonstlat.
- Olycklige! Vad har du gjort? Då äro vi förlorade!
utbrast biskopen.
- Förlorade!... Vad behagas? återtog Portos, helt
förfärad. Varför skulle vi vara förlorade, Aramis? Varför äro
vi då förlorade?
Aramis bet sig i läppen.
- Åh nej, åh nej! Förlåt, jag ville endast säga...
- Vad då?
- Att om lusten komme på oss, om det folie oss in att
göra en utfärd till sjöss, skulle vi ej kunna det.
- Aha! Är det endast det, som bekymrar dig?
Sannerligen just ett härligt tidsfördriv! Jag för min del saknar
det visst icke. Vad jag saknar, är i sanning ej de mer eller
mindre angenäma förströelser, man har här på Belle-Isle.
Vad jag saknar, Aramis, är däremot Pierrefonds, Bracieux,
Vallon, det är mitt sköna Frankrike. Här kan man icke
säga sig vara i Frankrike, min bäste vän; man är, jag vet icke
rätt var. Ja, det kan jag av uppriktigaste hjärta försäkra,
och din tillgivenhet skall ursäkta min oförbehållsamhet, men
jag bedyrar, att jag icke finner mig lycklig på Belle-Isle.
Nej, i sanning, jag finner mig långt ifrån lycklig där, jag.
Aramis suckade helt sakta.
- Min bäste vän, svarade han, just därför är det ganska
illa, att du bortskickat de två enda båtar, som här funnos
kvar, för att söka efter dem, som för två dagar sedan
försvunnit. Om du icke sänt dem ut på denna upptäcktsfärd,
så kunde vi redan bege oss av.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
