- Project Runeberg -  Vicomte de Bragelonne /
749

(1931) [MARC] Author: Alexandre Dumas
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 92. Striden i grottan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

740

Bicarat rusade fram till honom, i det han blottade sitt bröst
för det tillämnade hugget, men den sårade föll ned för att
aldrig mera resa sig upp och drog en suck, den sista.

Med håret i vädret, stirrande ögon och förvirrat huvud
närmade sig Bacarat hålan, sägande:

- I han rätt; död åt mig, som tillåtit, att man mördat mina
kamrater! Jag är en feg usling!

Han kastade långt ifrån sig sin värja, ty han ville dö utan
att försvara sig, och störtade med nedlutat huvud in i den
underjordiska gången.

De andra unga männen följde hans exempel.

Elva, som återstodo av sexton, inträngde tillika med honom
i hålan.

Men de komma ej längre än de förste; en ytterligare salva
utsträckte fem av dem på den iskalla sanden, och som det
var omöjligt att se, varifrån den dödande åskan kom, ryggade
de övriga tillbaka med en förskräckelse, som lättare låter
tänka än beskriva sig.

Men långt ifrån att fly, som de andre gjort, satte sig
Bicarat, som ännu var frisk och sund, ned på ett klippstycke
och väntade.

Det återstod nu icke mer än sex adelsmän.

- Allvarsamt talat, är det hin håle själv? sade en av de
överlevande.

- Det är minsann ändå värre, sade en annan.

- Låt oss fråga Bicarat; han vet det, han.

- Var finns då Bicarat?

De unga männen sågo sig omkring och märkte nu, att
Bicarat icke hörsammade kallelsen.

- Han är död, sade två eller tre röster.

- Nej, svarade en annan, jag såg honom, jag, mitt ibland
krutröken helt lugnt sätta sig ned på en klippa; han är ini-e
i hålan, han väntar oss.

- Han måste känna dem, som finnas där.

- Huru skulle han väl känna dem?

- Han har varit tillfångatagen av rebellerna.

- Det är sant. Nå väl, låt oss kalla hit honörn och av
honom söka veta, med vem vi ha att göra.

Alla rösterna ropade nu:

- Bicarat! Bicarat!
Men Bicarat svarade ej.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 10:51:55 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bragelon/0749.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free